Ungefär hälften av svenskarna oroar sig för klimatet, enligt en undersökning som publicerades i höstas. Men efter att ha tillbringat en förmiddag med Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, och även sett honom moderera en konferens på samma tema börjar en känsla av hopp spira inombords. Det kanske inte är kört, trots allt? Svante Axelsson är i alla fall övertygad om att Sverige klarar att bli fossilfritt fram till 2045, det år som regeringen satt som mål att de fossila utsläppen ska vara nollade.  

– Sverige har otroligt goda möjligheter att bli ett föregångsland för resten av världen, säger han.

 

Din uppgift är att medverka till ett hållbarare Sverige. Skulle man kunna kalla dig för säljare i hållbarhet?

– Snarare hinderröjare än säljare. Budskapet är redan insålt. För mig handlar det nu om att springa som en jojo mellan näringslivet och ministrarna för att snabba på omställningen, inte för att få dem att förstå att den är viktig. Det vet de redan.

Svante Axelsson växte upp i en jordbrukarfamilj på Västkusten i närheten av Lysekil. På 1970-talet rasade debatten om hur det raffinaderi som OK ville bygga i Lysekil skulle påverka miljön. Samtidigt fanns planer på att bygga ett kärnkraftverk i bohuslänska Brodalen. Dessutom märkte familjen Axelsson av miljöförstöringens konsekvenser när de tvingades kalka den försurade jorden för att grödorna skulle växa. Och så blåste det upp till kärnkraftsomröstning 1980. Svante Axelsson anslöt sig till linje 3 och lät sig uppslukas av kraften i nej-sidan.

– Kärnkraftsomröstningen var en enorm mobiliseringsperiod, och är man då runt 20 så blir man väldigt engagerad, säger han.

Sedan dess har han varit miljöfrågan trogen, i olika roller, och på sitt eget sätt. Till exempel insåg han tidigt att kunskaper i ekonomi är en förutsättning för att få företagen med sig i kampen för en bättre miljö. Därför utbildade han sig till agronom och miljöekonom.

– Agronomutbildningen är en bra miljöutbildning. Man lär sig mycket om hur både jord och vatten fungerar, men också om ekonomi och teknik. Om man enbart är biolog kan man se tillvaron lite snävt och missa företagens perspektiv, men det måste gå att visa att miljösatsningar är lönsamma.

 

Under de 16 år han var generalsekreterare i Svenska Naturskyddsföreningen försökte han hela tiden visa på möjligheterna snarare än hoten, 2014 gav han ut boken ”Vår tid är nu: Tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen” och i februari tilldelades han Sveriges Ingenjörers miljöpris 2019 för sin ”förmåga att väcka entusiasm och engagemang för miljöfrågorna”. Men är den positiva attityden på riktigt eller bara ett sätt att sockra en besk medicin?

– Den är på riktigt. Jag är positiv som person och min framtidstro bygger på att vi löst andra problem tidigare. Men jag är inte överoptimistisk, jag ser att läget ser svårt ut för världen. Ändå kan jag säga att Sverige har väldigt goda möjligheter att fixa det här. Jag väljer också att kalla mig hoppfull istället för optimistisk, eftersom optimism kan upplevas som lite hurtigt och inte så faktagrundat.

Svante Axelsson poängterar att hans hoppfullhet inte grundar sig i en ”ja, ja, det löser sig väl”-inställning. Nej, han menar att han har fog för vad han talar om.

– Vi vet hur vi ska göra för att bli fossilfria. Det finns datum för när olika branscher ska nolla sina utsläpp. Men idag råder en större kunskap om klimatkrisens hot än om möjligheterna att komma till rätta med den. Och vet man inte möjligheterna blir man rädd.

 

Nu har du chansen att berätta för en mängd säljare och marknadsförare vad det är som händer i Sverige som är positivt för klimatet.

– Främst är det att Sveriges politiker är så eniga. Vi har ett riksdagsbeslut på att Sverige ska vara fossilfritt år 2045 och att utsläppen från trafiksektorn ska ha minskat med 70 procent 2030. Det är världsunikt att ha en sådan partiöverskridande målbild. Det är också imponerande hur näringslivet har mobiliserat sina krafter kring det här. Alla branscher vi hittills talat med vill ha ett fossilfritt Sverige. Vi ska också ge oss själva här i landet beröm, elen är redan fossilfri. Vi ska bara byta ut kärnkraft mot förnybart, så är det klart. Vad gäller värmesektorn är 90 procent fossilfri, så det är nästan klart, vilket är unikt i världen. Den tredje stora pucken är trafiken. Vi har lösningarna: elektrifiering, bränslebyte och att se till att det blir mindre trafik i städerna. 70 procent ska vara klart före 2030 och det kommer vi att fixa. Cementindustrin kommer att vara fossilfri 2030, gruvorna fem år senare. Sjöfarten ska vara fossilfri 2045. Allt det här gör vi för att både vi, företagen och planeten kommer att må bättre av det.

 

Flyget då? I sin färdplan för ett fossilfritt Sverige har den svenska flygnäringen satt upp målet att inrikesflyget ska vara fossilfritt år 2030 och att alla flygplan som startar från svenska flygplatser ska vara fossilfria 2045.

– Flyget är den svåraste frågan. Det kommer att vara en stor utmaning innan det är klart. Vi kommer att få se en blandning av elflyg, hybridplan och bränslebyten. Det kommer att lösa sig, men man ska inte tro att det går av sig självt och resorna blir sannolikt dyrare. Det krävs hårda politiska krav och tuffa krav från kunderna. Jag tycker ändå att flyget har vaknat upp de sista tre åren och på allvar planerar för en fossilfri framtid.

Tillsammans med sina medarbetare har Svante Axelsson gett näringslivsföreträdare i Sverige i uppgift att ta fram riktlinjer för hur just deras bransch ska kunna bli fossilfri till 2045. Branscherna får alltså inga direktiv för hur de ska gå tillväga för att minska utsläppen utan det är upp till dem själva att skapa förutsättningarna. Det gör att lönsamhetsperspektivet finns med redan från början.

– Gensvaret har varit grymt, konstaterar Svante Axelsson. Branscherna är chockartat offensiva och säger att de gör detta för att överleva, kunderna kommer inte att vilja ha deras varor om de inte är klimatneutrala. Dessutom tycker alla jag pratat med att det förstås känns väldigt bra att samtidigt vara med och rädda klotet. Det är ju trots allt ödesfrågan för mänskligheten.

 

 Så näringslivet och politikerna är överens?

– Näringslivet är faktiskt lite före, och därför ligger nu bollen hos politikerna. Det krävs ett antal politiska beslut, cirka 30–40 stycken, för att näringslivet ska kunna leverera sina lösningar. Det handlar inte minst om att det måste bli tvång på att alla bensin- och dieselpumpar ska innehålla drygt 50 procent förnybart bränsle år 2030.

 

Som bilist är det lätt att bli förvirrad av vilket bränsle som gäller. Förstår du att många bilister drar sig för att välja något annat än bensinbil eller möjligtvis en hybrid?

– Ja, detta är ett stort kommunikationsproblem. Både tekniken och ekonomin finns för att det ska vara lönsamt att köra fossilfritt eller åtminstone hybrider. Men folk vet inte vad som är rätt och fel, och har man blivit blåst en gång tidigare är man rädd för att bli blåst igen. Så när jag säger att elbil är det bästa är det nog många som osäkrar sin revolver och undrar hur länge det ska dröja innan det blir fel med elbil och hur är det egentligen med batterierna? Vi som jobbar med de här frågorna behöver berätta att visserligen har vi miljöproblem med batterierna, men elbil är ändå det bästa och batterierna kommer att vara mycket bättre kring 2025–30.

 

Om jag är säljare, reser mycket och ska byta ut min tjänstebil i höst, vad ska jag välja?

– Det beror på var du bor och hur ditt rörelse-mönster ser ut. Om du har Norrland som ditt område kan en dieselbil på kort sikt vara den bästa lösningen, men då måste du tanka med förnybar diesel. Man kan köra 90 procent fossilfritt med det drivmedlet som kallas HVO. Om du kör i Mellansverige kan biogas med reservtank för bensin vara det bästa. I södra Sverige där nätet av laddstationer är väl utbyggt skulle jag rekommendera laddhybrid eller ännu hellre elbil.

För att vara på den säkra sidan idag behöver man en elbil som kan gå 40 mil innan den behöver laddas. Men antalet laddstationer ökar i snabb takt. Enligt Svante Axelsson står vi inför ett teknikskifte liknande det som när vi gick över från skrivmaskin till dator. Elbilens tid är om inte nu, så snart.

 

Så det enda man inte ska köpa idag är en renodlad bensinbil?

– Ja, och dieselbil om du inte tankar med grön diesel. Andrahandsvärdet kommer att sjunka rejält på den typen av bilar.

En av Fossilfritt Sveriges olika satsningar heter tjänstebilsutmaningen och är ett sätt att få fart på omställningen av fordonsflottan i landet.

– Ungefär hälften av alla nya bilar köps av företag och organisationer, säger Svante Axelsson. Efter tre år är de flesta av dessa bilar ute på begagnatmarknaden, det är därför tjänste-bilarna har så stor inverkan på hela fordons-flottan. Genom att styra företagens inköp av bilar styr man hela begagnatmarknaden.

För att få delta i tjänstebilsutmaningen krävs att organisationen eller företaget förbinder sig att enbart köpa in eller leasa elbilar, laddhybrider eller biogasbilar som tjänstebilar eller förmånsbilar senast från år 2020. Hittills har cirka hundra företag och organisationer antagit utmaningen.

Själv har Svante Axelsson inget tjänstefordon. Han kör en gammal etanolbil.

– Den är helt okej, etanolen är ett bra alternativ, mycket bättre än bensin.

 

Du har en idé om att Sverige ska bli en permanent världsutställning för ett fossilfritt Sverige. Hur menar du?

– Det räcker inte att nolla utsläppen i Sverige, vi måste göra det med gott humör, annars kommer ingen att vilja följa efter. Vi kan visa att det både går att leva fossilfritt och få ett bättre liv. Eftersom vi ligger så långt i framkant har jag en idé om att vi ska göra Sverige till ett showroom för fossilfria lösningar och produkter.

– Våra smarta tekniska lösningar som vi utvecklar bör snabbt gå på export. Kineser och indier ska vilja åka till oss och beställa dessa lösningar och produkter. Tack vare Greta Thunberg är Sverige mer i fokus än någonsin på detta område. Det är en chans som vi inte får missa.

 

Hur klimatsmart lever då Svante -Axelsson själv. Äter han kött? Flyger han?

– Jag är hyfsat klimatsmart, men är mån om att inte vara extrem. Jag tror på att vara ett sådant föredöme att andra människor kan säga ”jag kan leva ungefär som Svante”. Om jag är för extrem blir jag ett ufo, en nörd som få vill följa efter. Jag har gjort mina val. Jag kör som sagt etanolbil, jag har gått ner i köttkonsumtion tack vare mina döttrar. Jag flyger ibland, men allt mer sällan. Dessutom handlar jag ekologiskt och har solceller på taket. Jag märker en ökad nyfikenhet bland män i min ålder på de rent tekniska framstegen i fossilfria lösningar. De vågar till exempel knappt tro på att det faktiskt går att driva sin elbil ett helt år med den el som solcellerna på det egna garagetaket genererar.

 

Sverige i framkant: Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av den svenska regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Fossilfritt Sverige fungerar som en brygga mellan politikerna och näringslivet så att arbetet håller det tempo som krävs.

Svante Axelsson

Ålder: 62.

Familj: Fru och tre barn, 13,
16 och 18 år.

Bor: I radhus i Uppsala som värms med fjärrvärme och solceller.

Gör: Nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Sverige, ett fossilfritt föregångsland

Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av den svenska regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Fossilfritt Sverige fungerar som en brygga mellan politikerna och näringslivet så att arbetet håller det tempo som krävs.