1. Skaffa dig koll

Grunden för ett tryggt privatekonomiskt liv är att skapa en budget och följa den. Med hjälp av en budget får du bland annat:
– Koll på dina egna köpvanor. Det kan bli en verklig aha-upplevelse att inse hur mycket som varje månad går till kaffe på stan eller streamingtjänster. 
– Ett kraftfullt styr- och kontrollmedel. En budget innebär att du skapar ekonomiskt utrymme för specifika saker som du själv planerat in.
– En buffert. Genom att sätta av pengar för oförutsedda utgifter i din budget skapar du en buffert för besvärliga tider, men också för att kunna göra den där roliga resan eller köpa drömsoffan när du hittar den. 

Så här gör du en enkel budget

– Summera dina inkomster per månad.
Räkna in lön, provision, föräldrapenning, barnbidrag, underhållsstöd, studiebidrag och övrigt. Varierar dina inkomster mycket under året, så räkna ut ett snitt.

Nu har du räknat ut din disponibla inkomst per månad efter skatt. 

– Få rätsida på utgifterna.
Samla ihop räkningar och kontoutdrag på matinköp, transport, gymkort, kläder, nöje och övrigt. Sedan spaltar du upp utgifterna per område. 
Boende: Ta med alla kostnader som är kopplade till boendet, som hyra, bostadsrättsavgift, el och värme, sophämtning och hemförsäkring.
Transport: Bilens bensinkostnader, serviceavgifter, skatter, försäkring, busskort eller taxi.
Mat: Kostnader för mat-inköp, restaurangbesök, fika och takeaway-kaffe.
Kläder och skor. 
Nöje och övrigt: Frisörbesök, tobak, nöjen och inköp av möbler.
Lån och krediter: Kostnader för ränta och amorte-ring på huslån, avbetalningar, studielån och kreditkortsskulder. 

2. Skapa utrymme för sparande

Börja med att rensa bland dina fasta kostnader, och dra ner på alla höga och onödiga kostnader så mycket du kan. Du kanske har några oanvända eller glömda abonnemang, eller kanske ett gymkort som du, med handen på hjärtat, bara använt en gång på nio månader?

Fasta kostnader jag kan dra in på (cirka kronor per månad): 

Nästa steg är att se över dina rörliga utgifter som spontanköpen, kaffe-köpen, luncherna på stan och inköp av mat tillsammans med mycket annat.
Nu är det dags att dra in på onödiga utgifter. När du har mer kontroll över din privatekonomi och ser vad dina pengar används till varje månad kan du se utrymmet och möjligheterna för ett sparande.
Rörliga kostnader jag kan dra in på (cirka kronor per månad): 

Bestäm NU vilket belopp du kan sätta av till sparande varje månad. 
Detta kan jag spara per månad:

3. Få pengarna att växa 

Vägen till att förverkliga dina drömmar går genom ett regelbundet buffertsparande i olika placeringsformer som till exempel aktier och olika typer av fonder. 

Börshajens exempel:
Om du sparar 10 000 kr i fonder eller aktier med en avkastning på 10 procent, växer din summa efter första året till 11 000 kr, varav 1 000 kr är avkastningen. Det som händer år två är intressant. År två får du nämligen inte bara 1 000 kr på de där 10 000 kronorna utan du får också 100 kr på dina 1 000 kr som du tjänat ihop i avkastning. Ju längre tid du sparar desto större blir effekten på den placerade summan. Dina 10 000 kr har då på ett antal år vuxit enligt följande:

Antal år         Summa
5                    16 100 kr
10                  25 900 kr
15                  41 800 kr
25                  108 300 kr
30                  174 500 kr

 

Börshajens aktieskola

  • Du ska ha kul när du handlar med aktier. Om du börjar nosa på aktiehandel och bara tycker det är trist så fråga dig a) Gör jag fel? Kan jag lägga upp det hela på något annat vis så att det blir roligare? Eller b) Är det helt enkelt så att jag inte är så himla intresserad? Svarar du ja på b ska du nog satsa på fonder istället.  
  • Lägg dig på rätt risknivå. Nybörjarfelet är att lägga sig på en alldeles för hög risknivå – och då blir aktiehandeln ett stressmoment istället för ett inspirerande äventyr. Om du får ont i magen och känner att ”hjälp jag riskerar att förlora allt” ligger du på en för hög risknivå. Välj om och sänk tills du känner att du når nivån du känner dig trygg med.

Så kommer du igång

  • Bestäm dig för vilken mäklare du vill handla genom. Vill du gå genom en traditionell bank, som de fyra stora gammelbankerna SEB, Handelsbanken, Swedbank eller Nordea; eller anlita en nätmäklare som Nordnet eller Avanza? Gå in på hem-sidorna och läs på! 
  • Ansök hos den mäklare du valt om att öppna ett konto för aktiehandel, ISK-konto, investeringssparkonto. 
  • För över pengar till ditt ISK-konto och börja köpa aktier eller fonder. 

Bygg din förmögenhet

Att bygga en stark aktieportfölj är en process som, beroende på tillgängligt kapital kombinerat med kunskap, kan ta allt från veckor till flera år. 

  • Tänk efter hur stora risker du vill ta. Och hur stor del av ditt kapital som du vill satsa i aktier. Lägg aldrig alla ägg i samma korg! Och du ska aldrig känna dig stressad av risktagandet. 
  • Analysera risken i själva portföljen. Hur vill du sprida riskerna mellan olika värdepapper? Vilka olika branscher ska du investera i? När ska du sälja aktier som går dåligt? 
  • Köp aktier och/eller andra värdepapper baserat på din egen riskprofil. Portföljen kan för dig som är nybörjare förslagsvis delas upp i tre huvuddelar:
    – Likvida medel (tillgängliga pengar på kontot).
    – Räntebärande placeringar (exempelvis räntecertifikat som handlas på börsen).
    – Aktier – huvudplaceringen och det tillgångsslag som är själva tillväxtmotorn i syfte att uppnå ditt avkastningsmål.
  • Bevaka och analysera marknaden för att veta hur du ska bygga på ditt aktieinnehav och när du ska köpa och sälja.