Sommarkväll i Stockholm. En lång kille i lycra joggar förbi Tantolunden i hög fart. Gruset sprätter efter skorna. Så stannar han, flämtar framåtböjd och trycker på en knapp på den vita handsfreesladden som redan sitter i vänsterörat. Säger sitt namn och namnet på en mäklarbyrå: ”Hej! Hur är det? Vill ni höja efter förra budet eller hur känner ni?”

Ja – ni hörde rätt. Killen sålde till och med på springturen!

Det nya digitala arbetslivet har gjort oss mer tillgängliga än någonsin. Men till vilket pris? Och var ska vi egentligen dra gränsen mellan jobb och fritid, när jobbet så ofta finns med oss i fickan? En person som tittar på det här är arbetsmiljöforskaren Kristina Palm vid Karolinska Institutet. Hon leder forskningsprojektet ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv”, som har till syfte att ta reda på hur den digitala arbetsmiljön påverkar oss och vilka strategier chefer kan ha för att personalen ska må bra.

– Vi ser en risk för högre stresspåslag och att man inte får riktig vila mellan jobbpassen när jobbmejlen pockar på. På lång sikt kan långvarig stress bli en kostnad, både för arbetsgivaren och för samhället. Och det skapar förstås ett lidande för individen, säger Kristina Palm.

Men bilden är inte svartvit. Det finns också många positiva aspekter med den nya tekniken.

– Många har lyft fram att de trivs med flexibiliteten och att den också underlättar vardagen. Det som skapar stress är egentligen inte tekniken i sig, utan innehållet i den kommunikation man har. Om man får ett jobbmejl med stressfyllt innehåll, eller om det blir för stor arbetsbelastning, blir man så klart stressad, säger Kristina Palm.

 I studien har de vaskat fram sju vanliga -strategier för hur man hanterar gränsen mellan jobb och fritid. Som totalsepareraren, en person som jobbar på jobbet och är ledig hemma. Hen brukar ha uttänkta strategier, som att man har separata mobiltelefoner, en för jobb och en privat. Och man lämnar jobbdatorn på jobbet eller lägger den i en garderob när man kommer hem. Bra – men relativt ovanligt.

Sedan har vi också en grupp som vi inte lyckats fånga i undersökningen – de väldigt stressade. De har helt enkelt inte haft tid att svara.

Det finns också gråzoner mellan arbete och fritid, som sociala medier, där man till exempel kan ha kontakt med kollegor och chefen.

– Det här ligger någonstans mitt emellan jobb och privat. Om arbetsgivaren startar en grupp eller säger att man ska vara aktiv på Facebook och Instagram, räknas det som jobb då? Det kan hända att det inte går att boxa in sociala medier i en kategori, utan att det är någonstans mitt emellan jobb och privatliv. En egen box helt enkelt, säger Kristina Palm.

I genomsnitt tillbringar vi fyra timmar om dagen med att kolla på våra mobiltelefoner, det vill säga en fjärdedel av hela vårt vakna liv. Mobiltelefoner och appar är designade för att trigga vårt belöningssystem i hjärnan och utsöndra dopaminkickar. Det gör att vi gärna vill kolla igen och igen. Det kan ju ha hänt något nytt sen sist ...

– Alla använder förstås sina mobiler olika mycket, och jag säger inte att alla måste minska sitt mobilanvändande. Men det är självklart att om vi gör något i så stor utsträckning så kommer det att påverka våra hjärnor. Den tid du tillbringar med mobilen har, rent vetenskapligt, visat sig minska ditt uppmärksamhetsspann, försämra minnet och göra dig mindre kreativ, säger Catherine Price.

Hennes bok ”Hur du gör slut med mobilen” har lockat många läsare, men titeln är inte så drastisk som den låter, menar hon.

– Att göra slut med mobilen handlar inte om att sluta använda den helt. Det handlar om att skapa ett hälsosamt förhållande till sin mobil, där du behåller det du älskar och tar bort det du inte gillar. I stället för att vara rädd för att missa något online, tänk på vad du missar i verkligheten när du kollar på mobilen!

8 sätt att minska beroendet

 

  1. Få koll på din användning. Det finns appar, till exempel Moment, som mäter ditt användande – visar hur mycket tid du spenderar på olika mappar som mejlen, Instagram och Spotify.
  2. Fråga dig själv om användandet är hälsosamt? Fråga också någon som bryr sig om dig, ditt barn, en vän, din sambo om vad de tycker om ditt mobilanvändande när de är tillsammans med dig.
  3. Fundera på vad du vill göra med den tid du inte använder mobilen. Om du inte har någon plan för det kommer du sakta men säkert att glida in i samma gamla vanor igen.
  4. Lägg märke till användandet, när du sträcker dig efter mobilen. Fråga dig själv: Behöver jag verkligen kolla mobilen nu? Du kan också skaffa en skärmsläckare med samma budskap eller sätta ett gummiband runt den, det gör att du blir medveten kring när du faktiskt använder telefonen (och inte bara tar upp den omedvetet).
  5. Ta bort alla notiser du inte behöver. Du kan också göra en VIP-lista i telefonboken och ställa in att du bara får notifikationer när någon av personerna på listan mejlar.
  6. Skaffa en vanlig väckarklocka. Om din mobil är din väckarklocka kommer den också att vara det första du tittar på när du vaknar.
  7. Ta bort alla sociala medie-appar. Du kan fortfarande kolla dina sociala medier, men du måste gå via webbläsaren och det gör det krångligare och -mindre lättåtkomligt.
  8. Ta hjälp av appar. Det här låter motsägelsefullt, men det finns faktiskt appar som hjälper oss minska vår tillgång till appar. Ett exempel är appen Freedom som blockerar utvalda appar under en viss tid.

Källa: boken ”Hur du gör slut med mobilen” av Cathrine Price (polaris).