Sedan 2008 har Handels-kammaren i Stockholm följt hur kandidater förvanskar sina cv:n, i en årlig rapport. Tidigare fuskade drygt 40 procent, men 2014 steg den siffran till cirka 60 procent och har legat kvar där sedan dess. Lotta Andersson, som har skrivit rapporten, tror att det hänger samman med användningen av sociala medier, till exempel Linkedin, i rekryteringsprocessen.

– Vi är måna om att framställa oss i god dager på sociala medier, och därför tycker man kanske inte att det är så farligt att skarva lite på Linkedin. Kanske tänker man att det går att rätta till bara man får komma på en intervju, säger hon.

Det jobbsökare framför allt förskönar är tidigare arbetslivserfarenhet, lön och examen. Risken för att bli upptäckt har hittills varit liten, men nu börjar digitala motmedel komma mot fuskandet. Bland annat har Linkedin ett verktyg som ska kontrollera sanningshalten i uppgifter, och nu lanseras också blockkedjetekniken inom rekrytering.

Dessa krypterade cv:n gör att information från rekryterare, potentiella arbetsgivare och andra parter i kandidatens cv är verifierade i realtid. Flera ledande universitet utvecklar också lösningar där tidigare elevers betyg ska verifieras och lagras automatiskt i en blockkedja.

– Den personliga integriteten är stark i Sverige. I årets rapport var det till exempel färre arbetsgivare som googlade sina sökande än tidigare. Det tycker jag är lite märkligt, men det kan bero på att GDPR redan har slagit igenom och gör att företagen är extra försiktiga, säger Lotta Andersson. 

Det finns inte minst ekonomiska incitament för företagen att vara mer noggranna. Notan för en felrekrytering hamnar på minst 700 000 kronor. Därför börjar det också bli vanligare att anlita företag som mer noggrant kollar upp de sökande.

Elisabeth Tallström är affärsområdeschef på 2Secure, som är marknadsledande vad gäller bakgrundskontroller i Sverige. Hon håller med om att svenska företag är förhållandevis försiktiga i granskningen av sina blivande anställda, medan man i exempelvis USA kollar allt.

– Många bolag som hävdar att de gör bakgrundskontroller nöjer sig med att ringa på referenser, göra personlighetstester och en kreditkontroll samt några snabba sökningar på nätet. Vi ser på bakgrundskontroller på ett helt annat sätt.

2Secure har gjort bakgrundskontroller sedan starten 2006, och ser en ökande tillväxt.

2Secures uppdragsgivare finns främst inom bank, finans och försäkring, men man jobbar även mot fastig-hets- och byggbranschen. Och den egna statistiken visar att fuskandet, eller avvikelser som de själva säger, är vanliga. Cirka hälften av de arbetssökande inom bank och finans slirar på sanningshalten, och minst sex av tio gör samma sak inom byggbranschen.

– Vår statistik visar att män fuskar mer än kvinnor. Vanliga avvikelser är att man ljuger om hur länge en anställning har varat, eller att man fick gå med ett avgångsvederlag. Ingen vill ha några luckor i sitt cv. Att hitta på en examen förekommer också, till exempel har man kanske läst ekonomi, men aldrig tagit någon examen.

När 2Secure har gjort sin bakgrundskontroll lämnar de över en sammanfattning, analys och rekommendation, sedan är det upp till kunden att avgöra om personen ska anställas eller inte.

– Ibland kan det handla om ett ärligt misstag eller om något som den sökande redan har tagit upp på anställningsintervjun. Men helt klart kan lögner skada förtroendet och förhindra en anställning. En kandidat som har varit oärlig i sitt cv har svårt att vinna en potentiell arbetsgivares förtroende – och vem vill anställa

 

 

Lögnlistan

Det här ljuger vi mest om:

– Tidigare anställningar – hur länge och vad man har gjort.

– Hur hög lön man har haft.

– Bolagsengagemang i konkurrerande verksamhet.

– Att man har fått avgångsvederlag.

– Examen som inte finns.