Den främsta, och i stort sett enda, utbildningsvägen till säljare i det offentliga utbildningssystemet finns inom yrkeshögskolan.

Men utbildningarna har brottats med en rad problem. Trots stor brist på säljare i landet har relativt få fått ett jobb som motsvarar utbildningen efter examen. Det är också en stor andel av dem som påbörjar en säljutbildning som aldrig fullföljer den. Så många som hälften har hoppat av inom vissa utbildningar.

– Det har varit dålig träffsäkerhet på säljutbildningarna. Ser vi tillbaka några år hade vi ganska många utbildningar som var spretiga i sina upplägg, och några var inte på en nivå som motsvarar en eftergymnasial utbildning, säger Christer Bergqvist, verksamhetschef på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Utbildningsformen kom till i mitten på 1990-talet för att i viss mån kompensera bristen på akademisk utbildning inom vissa områden, först under namnet kvalificerad yrkesutbildning, KY, och sedan 2009 under namnet yrkeshögskolan.

Yrkeshögskoleutbildningarna är tänkta att   fungera som ett dragspel på arbetsmarknaden. Utbildningarna är korta, högst två år, och ska snabbt kunna fylla luckor inom yrken där det råder brist på arbetskraft. Därför är kraven stora på att utbildningarna har en nära koppling till arbetslivet, och att de faktiskt leder till jobb.

Närmare nio av tio av dem som examinerades från en säljutbildning 2015 hade jobb ett år senare, 2016. Så långt är resultaten goda. Men av dessa hade mindre än hälften ett arbete som helt eller tills största delen stämde överens med utbildningen. Bland kvinnorna var siffran ännu lägre, 34 procent.

Det har lett till att myndigheten blivit allt mer restriktiv med att ge säljutbildningar tillstånd att starta. Inför läsåret 2017/2018 fick myndigheten in 70 ansökningar om att få starta utbildningar till företagssäljare. Tio beviljades.

– Resultaten för säljutbildningarna har blivit bättre. Vi har haft en aktiv dialog med branschorganisationerna om vilka ingredienser som är viktiga i utbildningarna. Dessutom har vi blivit tuffare i våra bedömningar av ansökningarna. Det koncentrat som är kvar nu borde ha goda förutsättningar att lyckas bra, säger Christer Bergqvist.

Totalt kan drygt 2 000 säljare examineras de närmaste åren om samtliga platser på pågående och nya utbildningar utnyttjas. Med tanke på att företagssäljare är ett av Sveriges allra vanligaste yrken är det små volymer. Men ska volymerna öka måste träffsäkerheten bli ännu bättre.

– Ja, det är den krassa verkligheten. Vi har en viss summa pengar att fördela. De utbildningar som är mest framgångsrika och kan visa att de gör störst nytta är också de som kommer att ha störst möjlighet att få starta, säger Christer Bergqvist.

Men nu är en rad förändringar på gång. Regeringen vill stärka yrkeshögskolan och den 1 januari i år trädde nya direktiv i kraft.

Det kommer att ställas högre krav på att utbildningsanordnarna faktiskt har relevanta kunskaper inom det område de utbildar till. Dessutom kommer tidigare resultat att väga tyngre när ansökningar bedöms.

Samtidigt ska fler utbildningsstarter kunna beviljas på en gång. Tidigare har tillstånd normalt getts för två kursstarter. Nu ska tillstånd kunna ges för upp till fem starter. Det ska underlätta för utbildningsanordnarna att planera sin verksamhet och bygga långsiktiga relationer med näringslivet.

Nytt för i år är också att examensnivån på utbildningarna ska definieras enligt Sveriges referensram för kvalifikationer SeQF, som bygger på den gemensamma europeiska referensramen EQF. Syftet är att underlätta jämförelser mellan utbildningar nationellt och även internationellt.

De flesta säljutbildningar inom yrkeshögskolan har placerats i nivå 5, vilket är nivån mitt emellan en gymnasieexamen och en kandidatexamen på högskolenivå.

– I en förlängning är tanken att arbetsgivare som ska rekrytera i sina kravspecifikationer kan ange att de söker säljare på till exempel nivå 5 eller 6. Då ska allmänheten veta ungefär vad det står för. Och på individnivå ska det underlätta när man väljer utbildningsväg. Det ska helt enkelt bli lättare att matcha och träffa rätt, säger Maria Reiniz, utbildningshandläggare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

En förändring som möjligtvis blir ett bakslag för säljutbildningarna är regeringens nya direktiv om att förkunskaper inte längre får vara ett krav för att komma in på utbildningarna, om det inte finns särskilda skäl. På många av säljutbildningarna har tidigare yrkeserfarenhet varit nödvändig för att bli antagen.

– De har funnits en samsyn kring att detta har varit bra för säljutbildningarna, och är troligtvis en av anledningarna till att resultaten blivit bättre. Nu kanske vi delvis får göra om den resa vi redan har gjort, befarar verksamhetschef Christer Bergqvist.

Det här är yrkeshögskolan

• Eftergymnasial yrkesutbildning har bedrivits sedan 1996, först under namnet kvalificerad yrkesutbildning, KY, och sedan 2009 under namnet yrkeshögskolan.

• Utbildningarna är kortare och mindre teoretiska än högskoleutbildningar. De ska bedrivas inom områden med brist på arbetskraft och praktik är ett viktigt inslag.

• Majoriteten av utbildningarna är tvååriga och anordnas av privata företag och kommuner. Vanligast är kurser inom ekonomi, administration och försäljning.

• Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som avgör om en utbildning ska beviljas statliga medel för att starta. För att få tillstånd krävs att det finns ett behov på arbetsmarknaden för de yrkesroller utbildningarna syftar till.

• Under 2015 studerade 46 500 personer på yrkeshögskolan. 13 000 personer examinerades samma år. Medelåldern bland de studerande var 31 år.

• I höst och nästa vår startar  351 nya utbildningar, motsvarande nästan 20 300 platser. Det utbildningsområde som prioriterats högst i årets ansökningsomgång är samhällsbyggnad och byggteknik. 21 procent av utbildningarna kommer att bedrivas på distans.

• Ett par helt nya yrkesroller i utbildningsfloran är virtual realityutvecklare och kommersiell drönaroperatör.

• Utbildningarna berättigar till studiemedel från CSN. De allra flesta är avgiftsfria, men det finns några som tar ut en studerandeavgift.

SeQF och EQF

• Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF, bygger på den europeiska referensramen EQF som 39 länder ställt sig bakom.

• Referensramen innehåller 8 nivåer, från den mest grundläggande nivån till högsta akademiska nivå.

• Genom att nivåplacera utbildningar ska det bli lättare att jämföra utbildningar och kvalifikationer länder emellan, och därmed öka rörligheten.