Roland Wallman är utbildad jurist. Innan han och hans fru Veronica flyttade till spanska Costa Blanca jobbade han som jurist och franchisetagare inom Swedbanks Juristbyrån.

Paret hade en tid haft en önskan om att flytta utomlands, allra helst till Spanien. 2009 köpte de ett radhus i Torrevieja av Swedbankägda Fastighetsbyrån.

När Fastighetsbyrån övergick till att bli en franchisekedja under 2010, fick Roland och Veronica möjligheten att starta Torreviejakontoret. Sedan dess har det gått fort. Dagens moderna kontor ligger i ett köpcenter i Torremarina.

– Vi öppnade det första kontoret i det centrum vi nu sitter den 10 maj 2010 med fyra personal på plats. I dag är vi 25 anställda, med tre till på väg in den närmaste månaden, summerar Roland inte utan en viss stolthet.

Dessutom kammade de 2015 hem titeln Årets kontor bland Fastighetsbyråns drygt 250 kontor i Sverige och utomlands. Svårigheten har varit att få tag i bra personal och skapa ett fungerande team. Torreviejafilialen är det första större kontoret inom Fastighetsbyråns utlandsverksamhet.

– Vi har inte haft något annat kontor att stöta och blöta idéer med. Vi har således fått göra de flesta misstagen själva, säger Roland Wallman.

Christina Norwood är en av Fastighetsbyråns mäklare. För åtta år sedan bröt hon upp tryggheten hemma i  Sverige och flyttade ner till solen. Med  en utbildning inom spansk-svenska affärsrelationer i bagaget sökte hon efter ett lämpligt jobb.

– För mig var det en dröm som gick i uppfyllelse. Ett steg i karriären. Jag tror att jag blir kvar länge till, bara jag har arbete och kan försörja mig och min familj, säger Christina vars barn hon menar får anses »som spanska«.

Själv gjorde hon dock en bitter erfaren het i samband med sitt första fastighetsköp.

–  Jag köpte min bostad genom en brittisk firma som i och med lågkonjunkturen gick i konkurs mitt i affären, berättar hon.

Det som skiljer Fastighetsbyrån från såväl svenska som övriga mäklare i området är framför allt uppdelningen av arbetsuppgifter. Det normala tillvägagångssättet är att mäklaren tar in affären, har kontakt med köparen och är med hos notarien vid tillträdet. På Fastighetsbyrån gör ett intagsteam första delen – tar in affären – mäklaren fokuserar på spekulanterna och aftersales-teamet tar hand om allt efter att köpeavtalet är klart.

När det gäller fördelning av arbete gör var och en »så mycket som möjligt av det man är bra på och mindre av det man inte är bra på«.

– Det innebär exempelvis att vi lyft bort så mycket administrativt arbete som möjligt från mäklarna, för att de ska kunna göra mer av de kontaktskapande åtgärder de är bättre på, säger Roland Wallman.

Mikael Röstén driver mäklarfirman Spanienvilla i Torrevieja. Mikael kom första gången till solkusten 1984 med sina föräldrar på semester. 1999 flyttade han till Spanien och året efter började han att sälja bostäder. I dag är kontaktnätet stort.

– Efter sexton år har man ju byggt upp ett stort klientregister och andra bra kontakter vilket gör jobbet lite enklare.

Visst finns det goda möjligheter för  den som vill jobba i Spanien, menar Mikael Röstén.

– Språket är jätteviktigt att man klarar av. Annars finns möjligheterna alltid där, om du är beredd att jobba för dem.

Fastighetsbyråns och Spanienvillas mest betydande svenska konkurrenter är (förutom varandra) Skandiamäklarna och Mäklarringen samt den mängd mäklare med kontoret på fickan som arbetar från Sverige. Bland de utländska företagen märks framför allt Masa International och Atlas.

– Konkurrenter finns alltid. Men vi bidrar ju alla till att intresset för Spanien växer och det är positivt, säger Mikael Röstén.

Enligt vissa är problemet med den spanska marknaden att den är tämligen oreglerad. Roland Wallman menar att det inte stämmer.

– Marknaden är egentligen inte alls oreglerad. Däremot finns det ett motstånd mot att följa lagstiftningen fullt ut och även brister i kontrollen från myndigheternas sida.

Svenska mäklare är en ganska respekterad grupp i Spanien, enligt Christina Norwood, vilket bottnar i att det i Sverige ställs högre krav på mäklare, till exempel att de har högskoleutbildning. Svenska mäklare har ett visst ansvar, medan spanska ofta är rena förmedlare.

– Vi har mellanstatus skulle jag säga. Vi är säljare och det är en respekterad yrkesgrupp, men inget högstatusyrke, så bra tjänar vi inte.

Även om branschryktet numera är bra har så inte alltid varit fallet. Oseriösa utländska mäklare har kommit och gått, speciellt under boomen på 2000-talet då många såg möjligheten att tjäna enkla pengar.

– Därför är fler spanjorer än svenskar misstänksamma mot mäklare, säger Christina Norwood.

Tillvägagångssättet i säljprocessen skiljer sig på vissa områden mellan länderna. I Spanien arbetar man till exempel med en spekulant i taget och inte som i Sverige med öppna visningar dit många kunder kan komma samtidigt.

– Den stora delen av säljprocessen sker i Sverige vid intag av en bostad till försäljning, medan största delen av arbetet i Spanien består i att få kontakt med köpare och komma i mål med försäljningen, säger Roland Wallman.

En annan skillnad är att man i Sverige jobbar med exklusiva kontrakt, det vill säga att det bara är en mäklare som arbetar med ett objekt. I Spanien behöver det inte vara så. Även vad gäller garantier skiljer det sig åt.

– I Spanien köper du det du ser, försäkringar för dolda fel existerar inte. Dock måste du ju som mäklare informera om sådant du känner till, säger Mikael Röstén.

Hur ser då framtiden ut vad gäller fastighetsförsäljning i Spanien? De intervjuade är överens om att botten har nåtts och att branschen går en ljusare tid till mötes. Mikael Röstén verkar inte ha några tankar på att byta bana.

– Intresset för Spanien har växt enormt de senaste fyra–fem åren, särskilt de senaste två, vilket gjort att vi har haft många spekulanter på våra fastigheter.

Även Roland Wallman visar en försiktig optimism för framtiden, dock med insikten om att fastighetsmarknaden, liksom de flesta marknader, är cyklisk.

– 2009 var vi nere på botten gällande svenska köpare i Spanien med 400 köp. 2015 gjordes sju gånger så många. Enligt de undersökningar som finns om intresset för utlandsboende finns en potential till ytterligare ökning några år framåt.

Torrevieja hem för 4 000 svenskar

  • Det finns ungefär 4 000 folkbokförda svenskar i Torrevieja.
  • Totalt finns cirka 400 fristående mäklare i Torreviejaregionen.
  • Utöver Fastighetsbyrån, Skandiamäklarna, Mäklarringen, Bjurfors och  ytterligare några olika mäklarhus på plats finns ett tjugotal mäklare som jobbar från Sverige och antingen har en partner på plats som visar objekt för kunden eller kommer ner själva någon gång ibland.
  • Svenskar köper cirka 3 000 bostäder i Spanien varje år, varav svenska mäklare uppskattningsvis säljer två tredjedelar.
  • För svenska mäklare är marknaden i stort sett begränsad till svenska köpare.