Räkna ut semesterersättning (provision) och semestertillägg

Säljare har rätt till längre semester än lagstadgade 25 dagar. Ofta har man 28, ibland 30 dagar.

Beräkning av semesterersättning

I beräkningsunderlaget ingår

  • månadslön
  • provision
  • övertidsersättning
  • semesterlön för sparad semester som uttagits under intjänandeåret.

I beräkningsunderlaget ingår däremot inte

  • semesterlön som utbetalats under intjänandeåret
  • traktamenten och kostnadsersättningar
  • förmån av fri bil
  • gåvor och trivselförmåner av olika slag.

Beräkning av semestertillägg

 Tjänstemannen behåller sin vanliga månadslön under semestern och får därutöver ett semestertillägg.

För varje betald semesterdag är tillägget

  • dels 0,8 procent av månadslönen vid semestertillfället. Med månadslön menas fast kontant månadslön, garanterad minimiprovision och liknande
  • dels 0,5 procent av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänan­deåret. Med rörlig lönedel avses bland annat provision, tantiem, bonus, premielön och liknande.

Det gäller alltså rörliga lönedelar som har ett direkt samband med tjänsteman­nens personliga arbetsinsats.

Hur mycket får jag i semesterlön

Säljare Modig har 15 000 kronor i fast månadslön. Under intjänandeåret hade han dessutom en provision om 75 000 kronor. Modigs semestertillägg för 28 semesterdagar blir då
0,80% x 15 000 x 28 = 3 360:–
0,50% x 75 000 x 28 = 10 500:–
Tillägget utöver den fasta månadslönen  om 15 000 kronor blir alltså
13 860 kronor.
Har man 25 semesterdagar byts siffran 28 ut mot 25.

Räkna ut din semesterlön

Semesterdagar
Månadslön
Årlig provision
Jag har kollektivavtal
Din semesterlön: 20000 kr

Stämmer din semesterlön?

Vi hör gärna av oss och svarar på dina frågor

Alla fält måste vara ifyllda

Tack! Vi kommer att kontakta dig inom kort.

Fler semesterdagar

Många säljare har okontrollerbar arbetstid och kan själva bestämma arbetstidens förläggning. Dessa tjänstemän kan komma överens med arbetsgivaren om 3 extra semesterdagar  i stället för särskild övertidskompensation, det vill säga 28 dagar.

Den som på grund av sin tjänsteställning  har rätt att beordra andra tjänstemän till övertidsarbete, eller har rätt att självständigt avgöra om han ska arbeta övertid, kan komma överens med arbetsgivaren om 5 extra semesterdagar det vill säga 30 dagar.

Utbetalning av semestertillägg

Semestertillägget om 0,8 procent betalas ut vid det ordinarie löneutbetal­ningstillfället i samband med semestern. Semestertillägget om 0,5 procent betalas ut senast vid semesterårets slut (31 mars).

Om en tjänstemans lön till väsentlig del består av rörlig lön har han dock rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få ett à conto på det uppskattade semestertillägget för den rörliga lönedelen.

Semesterlön på rörlig lön  enligt Semesterlagen

Huvudregeln är 12 procent semesterlön på all lön som intjänats under intjä­nandeåret i anställningen. Från beräkningunderlaget dras dock semesterlön som utbetalts under intjänandeåret samt vissa andra ersättningar.

En garantiprovision per månad jämställs med fast lön. Den garantiprovision som utbetalas under semester räknas som semesterlön.

På all provision utöver garantin ska 12 procent semesterlön utbetalas. Om du har en garanterad årsprovision, men till exempel en tolftedel utbetalas à conto varje månad, ska semesterlönen utbetalas på hela provisionen.

Skillnad finns i semesterlönehänseende mellan direktorder (order som går direkt från kunden till företaget) och förmedlingsorder (order som tagits upp av försäljaren och av denne överlämnats till företaget).

Tanken är att man inte ska ha både semesterlön i form av löpande provi­sionsintäkter på order som kommer in till arbetsgivaren utan försäljarens medverkan, och semesterlön i procent på samma belopp.

På förmedlingsprovision ska semesterlön beräknas enligt procentregeln, även om provisionsinkomsterna varierar under säsongen.

Om försäljaren lägger sin semester under lågsäsong blir förstås semester­ lönen då avsevärt högre än vad han skulle ha tjänat om han arbetat.

Alltså: Provision på direktorder som inkommer under semesterledigheten ska inte vara semesterlönegrundande, däremot är förmedlingsprovision semes­terlönegrundande även om den inkommer under semestern.

Arbetsgivaren måste kunna göra denna uppdelning mellan direktorder och förmedlingsorder. Om det inte är möjligt ska semesterlön utbetalas på all provision.

Dessa regler är dock ”dispositiva” och kan i kollektivavtal lösas annorlunda.

Semesterlön på rörlig lön  enligt kollektivavtal

Beräkningen sker i princip enligt Semesterlagens 12­-procentsregel. I avtalet uttrycks dock semesterlönen som 0,5 procent per betald semesterdag.

För varje betald semesterdag beräknas 0,5 procent av summan på

  • faktiskt utbetald rörlig lön under intjänandeåret
  • den rörliga lön du skulle ha uppburit om du inte varit frånvarande av semesterlönegrundande anledning. Denna ”förväntade” rörliga lön beräknas per semesterlönegrundande frånvarodag som utbetald rörlig lön under intjänandeåret antal anställningsdagar (exklusive semesterledighetsdagar och hela semesterlönegrundande frånva­rodagar under intjänandeåret)

Talet 0,5 procent per semesterdag gäller bara om du tjänat in full betald semester. Om du tjänat in lägre antal betalda semesterdagar måste talet 0,5 procent per semesterdag räknas upp för att totalt motsvara Semesterlagens 12 procent. Eftersom semesterlönen för rörlig lön i regel utbetalas i sin helhet vid ett tillfälle kan beräkningen se ut på följande sätt.

  • Du som har rätt till 25 semesterdagar använder talet
    12 procent (0,5 x 25 dagar).
  • Du som har rätt till 28 semesterdagar använder talet
    14 procent (0,5 x 28 dagar)
  • Du som har rätt till 30 semesterdagar använder talet
    15 procent (0,5 x 30 dagar).

Semesterlön för så kallade ”okontrollerade arbetstagare”

En så kallad ”okontrollerad arbetstagare” är inte berättigad till semesterle­dighet i anställningen, utan erhåller enbart så kallad särskild semesterlön om 12 procent på den förfallna lönen i anställningen under intjänandeåret.

Det är alltså här fråga om ”arbetstagare, som utför arbete i sitt hem eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgi­varen att vaka över arbetets anordnande”.

Här uppkommer förstås en del problem när det gäller vem som ska räknas som ”okontrollerad arbetstagare”. Arbetsdomstolen har haft en del sådana fall till prövning. I ett fall (AD 1989/135) tog AD fasta på att man från bolagets sida utövat en viss kontroll genom regelbundna sammanträffanden och genom att följa bolagets månadsrapporter och kontobesked kunnat konstatera att personen ifråga fortlöpande fullgjort sina arbetsuppgifter. AD gör förstås en samlad bedömning av de föreliggande omständigheterna.
AD uttalade ”För att en arbetstagares ledighet ska kunna betraktas som semester, är ett krav att det redan när ledigheten erhållits stått klart för arbets­ tagaren att arbetsgivaren avsett att därmed bereda arbetstagaren semester.” Vid oenighet därom ”ankommer det på arbetsgivaren att visa, att arbets­tagaren likväl förstått att det varit fråga om semester.”

I ett annat fall (AD 1989/68) handlade det om några som var avlönade enbart med provision, men AD ansåg att ”bolaget inte förmått visa att anställ­ ningsförhållandena varit sådana att det inte kan anses ha tillkommit bolaget att vaka över arbetets anordnande”. Alltså är det upp till arbetsgivaren att bevisa att det är fråga om så kallade ”okontrollerade arbetstagare”.
I det här fallet hade det också tecknats ett anställningsavtal där det stod:
”Semesterersättning ingår i arbetstagarens provision”. Men enligt § 26 i Semesterlagen ska arbetsgivaren betala ut semesterlönen i samband med semesterledigheten. Regeln syftar just till att hindra avtal om inräknande av semesterlönen vid de fortlöpande lönebetalningarna utan samband med semesterledigheten, så kallad ”utpytsning”. Avsteg från lagregeln får göras enbart genom ”kollektivavtal”. Därför ansågs bolagets avtal om inräknande av semesterlönen i arbetslönen som ogiltigt.

Däremot är det inte självklart att arbetstagarna är berättigade till semes­terersättning bara därigenom, om bolaget kan visa tydligt vilken andel av arbetslönen som semestergottgörelsen utgör samt också påvisa att denna gottgörelse inte i och för sig har inneburit sämre förmåner än som följer av semesterlagens regler.

”Semesterersättning” när du slutar en anställning

Om en anställning upphör innan en arbetstagare tagit ut all intjänad semester är denne berättigad till så kallad semesterersättning för intjänad outtagen semester.

Om anställningen påbörjas och avslutas inom en period av fem år finns kanske förskottssemester som ska avräknas. Har anställningen varat längre än fem år görs inte avdrag för eventuell förskottssemester, inte heller om man blivit uppsagd till exempel på grund av arbetsbrist.

Intjänandeåret är enligt Semesterlagen tiden från 1 april ena året till 31 mars påföljande kalenderår. Antalet semesterdagar en arbetstagare är berättigad till beräknas efter hur stor del av intjänandeåret som han arbetat (eller eventuellt haft så kallad semesterlönegrundande frånvaro).

Enligt tjänstemannaavtalen beräknas semesterersättningen per outtagen semesterdag om 0,8 procent (det så kallade semestertillägget) + 4,6 procent, det vill säga 5,4 procent av den fasta kontanta månadslönen.

Om en anställd även har en rörlig lön som till exempel provision utgår enligt tjänstemannaavtalen ett semestertillägg per semesterdag med 0,5 procent på provisionen.
Semestertillägget på 0,8 procent på den fasta månadslönen förutsätter att tjänstemannen har tjänat in fullt betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,8 procent multipliceras med det antal semesterdagar han enligt sitt anställningsavtal är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänste­ mannen har tjänat in.

Enligt Semesterlagen beräknas semesterersättningen med 12 procent på all lön som förfallit till betalning i anställningen under intjänandeåret eller den del av detta som man varit anställd.

Semesterersättningen ska utbetalas utan oskäligt dröjsmål och senast inom en månad från det att anställningen upphört. Om hinder möter mot att beräkna semesterersättningen inom denna tid (till exempel på grund av att fakturering och provisionsberäkning inte är avslutade) ska semesterersättning betalas ut inom en vecka efter det att hindret upphörde.