Löneskydd

Återkrav av felaktigt betald lön

Det kan faktiskt inträffa att arbetsgivaren felaktigt betalar ut för hög lön.
I sådana fall har arbetsgivaren rätt att kräva tillbaka det för höga beloppet.  Arbetsgivaren  förlorar  dock  rätten  till återkravet  om du ”i god tro mottagit och förbrukat det felaktigt utbetalda”.

Huruvida du faktiskt förbrukat beloppet ifråga kan bli lite svårt att pröva, däremot är den ”goda tron” förstås beroende på beloppets storlek.

Nuförtiden grundas löneutbetalningen oftare på preliminära bedömningar i och med databehandlingen. Man tar då kanske inte hänsyn till eventuell sjukdom etc. Det rättas till vid nästa avlöningstillfälle. Sådan ”korrigering av preliminärt beräknad lön” anses arbetsgivaren kunna göra utan begränsningar.

Dröjer arbetsgivaren med det och inte heller gör dig uppmärksam på att så kommer ske, kan det bli så att arbetsgivarens krav utslocknar därför att du i god tro mottagit och förbrukat lönen.

Fråga om arbetsgivares kvittningsrätt

Fråga: I samband med att jag började min anställning fick jag ett lån av min arbetsgivare på 10 000 kronor. Lånet skulle betalas tillbaka med 200 kronor per månad. När jag slutade min anställning, var fortfarande 3 000 kronor obetalda på lånet. Dessa 3 000 kronor drog min arbetsgivare av på min sista lön. Får han verkligen göra så?

Svar: Frågan avgörs enligt lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt. Lagen reglerar förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Man skiljer mellan frivillig kvittning och tvångskvittning.

Frivillig kvittning innebär antingen att arbetstagaren lämnar sitt medgivande till den aktuella kvittningen eller att han gått med på kvittningen i förväg. Tar arbetstagaren tillbaka sitt i förväg avgivna medgivande innan tiden för löneutbetalning, får arbetsgivaren inte kvitta. Ur bevissynpunkt bör detta återkallande vara skriftligt.

Så kallad tvångskvittning innebär att arbetsgivaren får kvitta utan arbets­tagarens medgivande. Endast i tre fall får dock detta förekomma, varav i de två första fallen måste arbetstagarens skuld vara klar och förfallen om:

  • skulden uppkommit i samband med anställningen och grundas på avtal, enligt vilket skulden får kvittas mot lönefordran. Med detta avses skuld som
    grundar sig på fordningsbevis, skuldebrev etc,
  • kvittningen grundas på en skada som arbetstagaren vållat avsiktligt i tjänsten. I dessa fall, punkterna 1 och 2, får inte arbetsgivaren kvitta belopp som är avsedda att täcka särskilda kostnader i samband med anställningen, exempelvis reseersättning, traktamenten etc,
  • kvittningen är tidigare medgiven i ett kollektivavtal, som reglerar förhål­landena på arbetsplatsen.

I övriga fall får inte arbetsgivaren kvitta arbetstagarens skuld mot dennes lönefordran.

Svaret på den inledande frågan är att arbetsgivaren inte får kvitta beloppet (se punkt 1) eftersom avtal om kvittningsrätt för arbetsgivaren inte ingåtts.

Tvångskvittning (det vill säga ej frivillig kvittning) får enligt lagtexten endast ske ”mot den del av lönefordringen som uppenbart överstiger vad som åtgår för arbetstagarens och hans familjs försörjning samt till fullgörande av under­ hållsskyldighet som i övrigt åvilar honom”.

Innan kvittning sker med stöd av punkterna ovan, ska arbetsgivaren inhämta besked från kronofogdemyndigheten om vad som kan kvittas med hänsyn till denna begränsning.

Upphör arbetstagarens anställning utan uppsägningstid, kan arbetsgivaren hålla inne lön tills besked kommer från kronofogdemyndigheten.

Avräkningar vid så kallade förskotts­ och à­contoförfaranden omfattas normalt inte av lagens regler, vilket innebär att lagens begränsningar inte är tillämpliga för dem.