Karensavdrag ersätter karensdag

Karensavdrag istället för karensdag - Nya regler vid sjukdom från 1 januari 2019

Från den första januari 2019 försvinner karensdagen från sjuklönelagen och ersätts med ett karensavdrag.

Syftet med slopad karensdag är att se till att du med oregelbunden/koncentrerad arbetstid inte ska förlora pengar om du blir sjuk en dag när du skulle jobbat ett långt arbetspass. Detsamma gäller om du jobbar deltid och har oregelbunden/koncentrerad arbetstid.

Ett enkelt sätt att räkna ut ditt karensavdrag är:
0,8 x genomsnittlig veckolön / 5

Nedan följer några exempel som visar hur den nya regeln fungerar i praktiken.

1. Karensavdrag för dig med regelbundna arbetstider

För dig som har regelbunda arbetstider blir det i praktiken ingen skillnad eftersom karensavdraget motsvarar ersättningen för en genomsnittlig sjukdag och om du jobbar samma antal timmar varje dag blir sjuklön och karensavdrag samma belopp. Karensavdraget den första sjukdagen är nämligen en femtedel av den sjuklön du skulle fått under en vecka (fem arbetsdagar).

Exempel: Om du tjänar 150 kr/tim och jobbar heltid 8 timmar per dag har du en veckolön på 6 000 kr. Din sjuklön är då 80% av veckolönen 4800 kr/vecka eller 960kr/dag. Eftersom karensavdraget är 20% av veckosjuklönen dvs 0,2 x 4800=960 kr blir din ersättning 0 kr första sjukdagen.

2. Karensavdrag för dig med rörlig lön

Reglerna för dig med rörlig lön skiljer sig egentligen inte men det är bra om du och din arbetsgivare är överens om vilken summa som gäller för din veckosjuklön som karensavdraget beräknas på.

Principen är densamma som för någon med fast lön, det ska vara 80% av din genomsnittliga lön. Det viktiga här är att den rörliga delen av lönen också räknas in i genomsnittet, Karensavdraget beräknas sedan på samma sätt som för någon med fast lön, dvs 20% av veckosjuklönen.

Om du jobbar med rörlig lön, och din provision har varierat mycket, kan det givetvis uppstå en diskussion med din arbetsgivare om vilken tidigare period som din genomsnittliga lön ska baseras på. Här finns det tyvärr inga regler för hur lång perioden som din genomsnittliga lön beräknas på ska vara.

Tumregeln är ändå att den ska ge en genomsnittlig rättvis bild av hur du arbetat och vad du tjänat. En jämförelseperiod på en till tre månader brukar räcka i de flesta fall, men den kan vara längre. Ditt fackförbunds jurister kan hjälpa dig om du känner dig osäker.

3. Karensavdrag för dig med oregelbundna arbetstider och schema

Om du däremot jobbar oregelbundet kan du påverkas mer. Om du blir sjuk en dag när du skulle jobbat mer än 8 timmar blev hela dagen, med de tidigare reglerna, en karensdag och du fick ingen ersättning alls för den dagen.

Med de nya reglerna där arbetsgivaren drar av 20% av veckosjuklönen förlorar du inte hela arbetsdagens ersättning utan får sjuklön även första dagen för de timmar som överskrider din genomsnittliga arbetstid.

Exempel. Om du tjänar 150 kr/tim men jobbar oregelbundet och har en veckolön på 6000 kr blir din veckosjuklön 4 800 kr. Låt oss säga att du blir sjuk en dag när du skulle jobbat 15 timmar. Då hade du med de gamla reglerna med en karensdag inte fått någon ersättning alls den dagen.

Med de nya reglerna beräknas ersättningen på vad din sjuklön för den dagen är minus 20% av veckosjuklönen. Så om du, för att fortsätta vårt exempel, vanligtvis tjänar 150 kr/tim blir din sjuklön 120 kr/tim (150 x 0,8). Så dagen du blev sjuk och skulle jobbat 15 timmar blir din sjuklön 1600 kr (120 x 15) minus karensavdraget 960 kr (6000 x 0,8 x 0,2) = 840 kr.

Om den första sjukdagen är en dag när du skulle varit ledig eller jobbat mindre än en genomsnittlig arbetsdag får du ingen ersättning efetrsom karensavdraget då är större än din sjuklön. Karensavdraget kan dock aldrig bli större än den sjuklön som skulle betalts ut för sjukperioden.

4. Karensavdrag för dig med oregelbundna arbetstider utan schema

I de fall där du inte går på ett förutbestämt schema kan arbetsgivaren använda sig av hur många timmar du jobbade föregående månad för att kunna göra en uppskattning av en genomsnittlig veckoarbetstid. I övrigt gäller samma regler vid sjukdom som för anställda med oregelbunden arbetstid med schema.

5. Karensavdrag för del av dag

Om du går hem efter en halv dag dras karensavdraget för halva dagens sjuklön. Skulle du vara sjuk även nästa dag dras resterande 50% av karensavdraget på den dagens sjuklön. Med den tidigare regeln kunde du få ett relativt litet avdrag för karens om du sjukskrev dig sent på arbetsdagen.

Med den nya regeln spelar det ingen roll om du sjukanmäler dig sent, avdraget är alltid 20% av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.

6. Karensavdrag för dig med behovsanställning

Om du är anställd utan rätt till sjuklön (behovsanställd) är det försäkringskassan som gör beräkningarna och betalar ut sjuklön. Den beräknas på samma sätt dvs karensavdraget är 20 % av sjukpenningen du skulle fått en genomsnittlig vecka.

7. När du blir frisk...och sjuk igen

Om du blir sjuk igen inom fem arbetsdagar från din föregående sjukperiod avslutades tittar arbetsgivaren om ett helt karensavdrag gjordes under förra sjukperioden. Om så är fallet gör arbetsgivaren inget nytt karensavdrag för den nya sjukperioden.

Om arbetsgivaren däremot inte gjorde ett helt karensavdrag, om du t ex gick hem en halvdag och sedan var tillbaka nästa dag gjorde arbetsgivaren bara ett halvt karensavdrag. När du nu blir sjuk igen inom 5 dagar gör arbetsgivaren karensavdrag med resterande 50%.

8. Vinnare och förlorare

Med den tidigare regeln om karensdag var det framförallt personer med oregelbunden arbetstid som riskerade att drabbas ekonomiskt. Med den nya regeln, med karensavdrag, skulle man kunna säg att det är arbetsgivaren som tar över den ekonomiska risken.

En anställd som tidigare blev sjuk en dag då den skulle jobbat ett långt pass gick miste om ersättning för hela dagen. Med karensavdrag betalar nu arbetsgivaren ut sjuklön för de timmar som överskrider en genomsnittlig arbetsdag.

9. Fler karensregler

  • Karensavdrag kan inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod.
  • Egenföretagare som enbart har inkomst av näringsverksamhet påverkas inte av förändringarna, de fortsätter med de gamla reglerna vid sjukskrivning.
  • Regeln att arbetsgivaren står för sjuklön de första fjorton dagarna förändras inte. Efter fjorton dagar sjukanmäler arbetsgivaren dig till försäkringskassan som tar över och fortsätter betala ut sjukpenning.