Konkurrenslagen

Marknadsekonomin bygger på att det finns konkurrens mellan företagen. Konkurrensen stärker det svenska näringslivets förmåga att hävda sig på internationella marknader. Den stimulerar en bättre användning av samhällets resurser.

Olika studier visar att konkurrensen är otillräcklig inom viktiga delar av den svenska ekonomin. Konkurrenstrycket måste öka både i privat och offentlig verksamhet. Ett ökat konkurrenstryck kommer konsumenterna tillgodo genom att priserna pressas samt att utbudet av varor och tjänster blir större och mer varierat.
Konkurrensen ska vara en tävlan på lika villkor som gör att det är värt och möjligt för nya aktörer att gå in på marknaden. Det måste därför finnas regler som avhåller företagen från konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av marknadsmakt. Riksdagen beslutade därför om en ny svensk konkurrenslag som trädde
i kraft den 1 juli 1993.

Förbud

Lagen innehåller förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning.
I det första förbudet förbjuds konkurrensbegränsande samarbete mellan företag som har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensre­ sultat. Med företag menas också företagssammanslutningar.
I det andra förbudet förbjuds varje missbruk av en dominerande ställning på den svenska marknaden, från ett eller flera företags sida. Det är inte förbjudet att vara dominerande. Däremot förbjuds missbruket av denna marknadsmakt.
De små och medelstora företagen är viktiga för konkurrensen på den svenska marknaden.
Förbuden i den nya Konkurrenslagen riktar sig därför i hög grad mot sådana beteenden som är särskilt negativa för små företag.

Undantag

Samarbete mellan små och medelstora företag kan ha positiva effekter som väger över nackdelarna för konkurrensen. Det finns därför möjlighet till undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.
Har ett avtal positiva verkningar som objektivt sett överväger konkurren­
snackdelarna kan Konkurrensverket bevilja undantag från förbudet.

Undantag ska beviljas om den sökande kan visa att avtalet har positiva effekter på produktionen,  distributionen,  tekniken eller ekonomin och ger konsumenten en skälig andel av den vinst som uppkommer genom förbättringarna. Därutöver krävs att avtalet inte innehåller konkurrensbegränsande villkor som inte behövs för att uppnå de positiva effekterna och inte sätter konkurrensen ur spel på en väsentlig del av produktområdet.

Regeringen har beslutat om generella undantag för vissa kategorier av avtal genom nio så kallade gruppundantag. Ett avtal som uppfyller förutsättningarna i gruppundantagsförordningarna behöver inte anmälas till Konkurrensverket.
Det kan i en del fall vara svårt för företagen att på förhand bedöma att deras agerande omfattas av förbuden. Det finns därför en möjlighet att efter ansökan få en förklaring av Konkurrensverket om att ett avtal eller förfarande inte omfattas av förbuden – ett så kallat ickeingripandebesked.

Påföljder

Konkurrensverket får ålägga ett företag att vid vite upphöra med överträdelser av förbuden. För att effektivt avhålla företag från att överträda förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning införs sanktionsavgifter, så kallade konkurrensskadeavgifter. Den kan högst uppgå till 10 procent av årsomsättningen. Avgiften har samma funktion som straff, det vill säga den ska dömas ut för redan begångna överträdelser.
Den nya Konkurrenslagen innehåller också regler som ger civilrättsliga följder som bör avhålla företag från att bryta mot förbuden. Avtal som omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete är ogiltiga. Ett företag kan också få betala skadestånd till den som drabbas om företaget bryter mot förbuden.

Kontroll av företagsförvärv

Den nya Konkurrenslagen innehåller också regler för företagsförvärv. Förvärv där de berörda företagen tillsammans har en omsättning som överstiger fyra miljarder kronor ska anmälas till Konkurrensverket. Ingripande mot förvärvet kan bara göras om det leder till påtagligt negativa effekter i ett långsiktigt perspektiv. Systemet görs flexibelt genom att delar av förvärv kan förbjudas.

Uppgiftsskyldighet

Företagen är skyldiga att ge Konkurrensverket de uppgifter som behövs för verkets utredningar. Verket kan också kräva information från kommuner och landsting om kostnader och intäkter i deras verksamheter av ekonomiskeller kommersiell natur.