Provision och skälig ersättning

I brist på avtal ska ersättning bestämmas efter vad som är vanligt i branschen.

Det gäller både provision och eventuell gottgörelse för omkostnader och reklamkampanjer. Om sedvana inte kan fastställas utgår ersättning efter vad som är skäligt med hänsyn till exempelvis varans pris, nedlagt arbete och huvudmannens utbyte av affären.

Förutsättningar

Om inget annat anges i avtalet mellan agent och huvudman krävs dels ett köpeavtal och dels att kunden uppfyller köpeavtalet.

Agenten har rätt till provision om köpeavtalet kan anses ha kommit till stånd genom hans medverkan. Detta kan ske om huvudmannen har godtagit en order som sänts in av agenten eller om avtalet slutits direkt av agenten (om han har behörighet).

Vid förmedlingsorder kan agentens medverkan ha bestått i bearbetning av kunden genom brev, besök och telefon. Medverkandegraden kan ha varit mindre om kunden själv tagit initiativ till ordern. Kravet på agentens insats och avtalet ska inte ställas orimligt högt, men agentens medverkan bör åtminstone ha varit en väsentlig orsak till att avtalet ingåtts. Sambandet får inte vara alltför avlägset eller tillfälligt.

Omständigheter som inverkar kan vara tiden från agentens kontakt med kunden till dess avtal sluts. Likaså hur väl avtalets innehåll överensstämmer med införsäljningen. För att medverkandekravet ska vara uppfyllt räcker det inte bara med att agenten fört parterna samman genom att anvisa huvud­ mannen en intresserad kund, eller att agenten tidigare skaffat en kund som gör efter­ eller följdbeställningar (så kallade repeatorder). Det måste här röra sig om avtal av ungefär samma varuslag och mängd. Det räcker inte heller att avtalet har slutits inom ett område eller kundkrets som agenten tilldelats av huvudmannen. Det spelar här ingen roll om avtalet kommit till stånd genom huvudmannens eller annan agents inblandning.

När det gäller ett geografiskt område anses kunden tillhöra det område där han har sitt affärsställe (stadigvarande affärsverksamhet). Har kunden flera affärsställen anses han tillhöra det område där hans huvudkontor är beläget. I konsumentförhållanden är hemvisten i stället avgörande.

Huvudmannen ska utan oskäligt dröjsmål meddela agenten om en order har antagits eller avslagits.

Provisionsutbetalning

Provisionen ska betalas inom en månad efter utgången av det kvartal då provisionen är intjänad. Agenten är inte bunden av avtalsvillkor som innebär senare utbetalning.

Provisionen är intjänad när:

  • huvudmannen har fullgjort avtalet med kunden, till exempel levererat varan
  • eller när avtalet enligt köpevillkoren skulle ha fullgjorts, levererats etc,
  • eller när kunden fullgjort avtalet det vill säga betalat köpeskillingen.

Observera att agenten inte är bunden av avtal som innebär att provisionen är intjänad senare än då kunden betalat eller skulle ha betalat, om huvudmannen hade fullgjort avtalet som han borde.

Provisionen bortfaller

Agentens rätt till provision bortfaller om kunden inte fullföljer avtalet (betalar) och detta inte beror på huvudmannen eller något förhållande på dennes sida. I sådana fall behåller agenten sin rätt till provision. Agentens rätt till provision förutsätter alltså att kunden betalar. Det anses lättare för agenten att bilda sig en uppfattning om kundens ekonomi.

Om huvudmannen levererar felaktig vara eller inte avsänt varan i rätt tid ska provisionsrätten inte påverkas.

Huvud­mannen har bevisbördan både för att kunden inte betalat och för att detta inte beror på huvudmannen.

Om huvudmannen utan agentens samtycke gett kunden betalningsanstånd behåller agenten sin provisionsrätt.

Om avtalet bara delvis fullgörs av kunden har agenten rätt till provision på den del som svarar mot vad som fullföljts, om inte en tillämpning av bestäm­ melserna ovan om huvudmannens risksfär leder till annat resultat.

Agenten är inte bunden av avtalsvillkor som ger honom sämre rättigheter än dessa.

Agenten är återbetalningspliktig för utbetalade provisionsbelopp som han förlorat rätten till enligt ovanstående regler.

Efterprovision

Agenten kan ha rätt till provision på köpeavtal som ingås efter det att uppdraget har upphört.
Om inte annat avtalats har agenten rätt till efterprovision under följande förutsättningar:

Ett köpeavtal måste ha träffats, och kunden betalat, efter uppdragets slut. Det spelar ingen roll vem som sagt upp agentavtalet eller av vilken anledning detta upphört (i motsats till vad som gäller beträffande avgångsvederlag, se nedan).

Vidare ska antingen agenten eller huvudmannen ha tagit emot ordern innan uppdragstiden löpt ut. Avgående agenten har då rätt till provision om köpeav­talet kan anses ha kommit till stånd genom agentens medverkan, om agenten tidigare har anskaffat kunden eller om kunden tillhör agentens tilldelade område, eller så kommer ordern in först efter att uppdraget har upphört. Agenten har i så fall rätt till provision om köpeavtalet har kommit till stånd huvudsakligen genom agentens medverkan under uppdragstiden och det har ingåtts inom skälig tid efter uppdragets upphörande. Detta innebär att agenten har gjort det förberedande arbetet, till exempel lämnat offert, och att detta arbete varit den huvudsakliga orsaken till att köpeavtalet kommit till stånd.

Så kallade repeatorder är som huvudregel inte efterprovisionsgrundande. Sådana är resultat av arbete som agenten lagt ned i tidigare köpeavtal. Repeatorder är istället uttryck för att kundkretsen har ett värde för huvud­mannen. För detta värde kan agenten istället få ersättning i form av avgångs­vederlag.

Det är dock likgiltigt om köpeavtalet slutits av huvudmannen själv eller om denne haft en representant. Skälig tid efter uppdragets slut kan vara alltifrån någon vecka (när det gäller produkter med snabb omloppshastighet) till flera månader eller ett år (till exempel inom verktygsbranschen).

Efterprovision är en gottgörelse för arbete som har utförts under uppdrags­tiden och ska alltså utgå som bruttoersättning.

Konkurrens

Om en avgående agent gör anspråk på efterprovision och en tillträdande agent för samma köpeavtal kräver ”vanlig” provision uppstår en konkurrenssituation.

Av lagen följer att den tillträdande agentens krav får vika om det inte med hänsyn till omständigheterna är skäligt att provisionen delas. Så kan vara fallet om nye agenten i betydlig omfattning har medverkat till köpeavtalet eller fått till stånd en ökning av storleken på ordern.

Provisionsredovisning

Huvudmannen ska senast en månad efter utgången av varje kvartal ge agenten en provisionsnota.

Den ska innehålla uppgift om den provision som är intjänad närmast föregående kvartal (=kalenderkvartal). För att agenten ska kunna kontrollera riktigheten ska provisionsnotan innehålla alla uppgifter av betydelse. Det gäller framför allt uppgift om kundens namn och adress, varuslag och varumängd, fakturadatum och fakturabelopp samt provisions­ sats och provisionsbelopp.

Provisionsnotan ska också innehålla uppgift om provisionsrätten i något fall har bortfallit. Det gäller framför allt om betalningsförsummelse från kundens sida. Uppgiften behöver inte tas upp förrän kundförlusten definitivt konsta­ terats.

Uppgiftsskyldigheten gäller både provision som ”är intjänad” och provision på ingångna avtal vilken ännu inte ”är intjänad”.

I provisionsnotan ska också anges skälet till att rätten till provisionen har bortfallit. Denna uppgift bör vara så preciserad att agenten kan bedöma om han delar huvudmannens uppfattning. Agenten behöver inte nöja sig med en blank uppgift att kunden inte har betalat.

Vid bortfall av rätt till provision som har upptagits i en provisionsnota, får huvudmannen i en senare provisionsnota tillgodoföra sig beloppet. Tillgodo­förandet kan ske antingen i den provisionsnota som innehåller uppgift om att rätten till provisionen har bortfallit eller i en senare provisionsnota.

Agenten kan inte med bindande verkan avstå från sin rätt till provisionsnota eller gå med på att notan ska innehålla mindre utförliga uppgifter. Han är inte heller bunden av villkor som går ut på att provisionsnotor tillställs honom med större fördröjning eller längre tidsintervall.

Upplysningsplikt

Huvudmannen ska på begäran av agenten ge denne alla upplysningar som behövs för att agenten ska kunna kontrollera provisionsnotans riktighet. Huvudmannen är till exempel skyldig att tillhandahålla agenten utdrag ur sin bokföring. Agenten har även möjlighet att stickprovsvis eller rutinmässigt kontrollera riktigheten av de provisionsnotor han får från huvudmannen.

Det ligger i sakens natur att huvudmannens upplysningsskyldighet även gäller i fall då han har underlåtit att tillställa agenten någon provisionsnota.

Upplysningsskyldigheten omfattar endast förhållanden som har betydelse för kontroll av provisionsnotan. Agenten har alltså inte någon allmän rätt till insyn i huvudmannens räkenskaper. Upplysningarna i fråga behöver bara lämnas efter anmodan från agenten.
Agenten ska i sin begäran till huvudmannen ange vad det är för material han behöver. Han kan till exempel kräva upplysning om huvudmannens kontakter med en namngiven kund eller uppmana huvudmannen att lägga fram material om samtliga avtal, som under en period har träffats inom ett visst geografiskt område.

Om huvudmannen inte tillhandahåller upplysningar eller det kan antas att dessa upplysningar eller uppgifterna i provisionsnotan är felaktiga kan agenten kräva att huvudmannen låter honom eller en revisor granska huvudmannens bokföring i den omfattning som behövs.

I fall då agenten menar att provisionsnotan är felaktig måste han ange skälen till sina misstankar. Kraven på agenten bör i detta sammanhang inte sättas alltför högt. Det torde vara tillräckligt om agenten till exempel har fått reda på att det har ingåtts ett avtal med någon kund inom hans område utan att han i rätt tid har fått provision på avtalet eller underrättelse om detta i provisionsnotan. En granskning kan också vara påkallad i fall av en markant nedgång av provisionsutbetalningarna utan att detta kan förklaras av förhål­landena på marknaden eller agentens egna förhållanden. Ett annat fall kan vara att agenten vid en jämförelse med andra agenter inom samma bransch visar sig ha en väsentligt lägre provisionsintäkt utan att detta kan förklaras av mindre kundunderlag eller arbetsinsats.

Granskningen av bokföringen ska utföras av agenten eller en av honom utsedd auktoriserad eller godkänd revisor. Det är huvudmannen som får avgöra om granskningen ska göras av agenten själv eller om uppgiften ska utföras av en revisor.

Revisorns krav på ersättning för granskningsuppdraget bör riktas mot agenten. Skulle det visa sig att agenten har haft fog för sin åtgärd att låta granska bokföringen bör han få ersättning av huvudmannen för sina utlägg.

Om huvudmannen motsätter sig en granskning, kan agenten väcka talan vid domstol med yrkande om granskning. Bestämmelserna är tvingande.

Pant för provision

Agenten har rätt att hålla inne två sorters egendom till säkerhet för krav gentemot huvudmannen, dels varor och dels material och handlingar. Rätten att hålla inne varor är kopplad till en rätt att realisera varorna. Rätten med avseende på varorna motsvarar vad som tidigare brukade benämnas legal panträtt men som i nutida lagstiftning kallas retentionsrätt. Agenten har inte rätt att sälja egendomen. Agentens rätt att hålla inne varor, material och handlingar kvarstår efter det att uppdraget har upphört.

Kvarhållningsrätten inträder vid den tidpunkt då agentens ersättning skulle ha utbetalats, det vill säga då den är förfallen till betalning. Bortfaller agentens krav upphör naturligtvis rätten att hålla inne egendomen.

Agentens kvarhållningsrätt omfattar till en början huvudmannens varor. En förutsättning är att varorna har kommit i agentens besittning i följd av agenturuppdraget.

Kvarhållningsrätten gäller inte bara varor utan även material och handlingar som agenten har tagit emot i anledning av agenturuppdraget. Med material avses till exempel varuprover, mönster, reklammaterial och broschyrer. Som exempel på handlingar kan nämnas prislistor, ritningar, kundförteckningar och kredituppgifter beträffande kunder.

Varor – men inte material och handlingar – som innehållits som säkerhet i tre månader får säljas. Tremånadersfristen räknas från det huvudmannen fått meddelande om att varorna hålls som säkerhet. När varorna har försålts får agenten täcka sin fordran ur försäljningssumman. Varorna kan säljas på offentlig auktion eller på annat sätt. Försäljningen ska dock ske med omsorg och med beaktande av huvudmannens intressen.