Handelsagent

Handelsagenturlagen kan i tillämpliga delar användas när det gäller agent­liknande situationer, till exempel när det gäller provisionsberäkning för själv­ständiga säljare som har provisionslön.

Det kan också finnas situationer när agentlagen inte är formellt tillämplig på grund av att agenten säljer tjänster eller annonser i stället för varor (lösöre).

Förbundet förlorade ett mål där en säljare medverkat till en engångs­försäljning för en leverantör.

Säljaren åtog sig att skaffa kunder åt en leverantör som sålde inredningar. Uppdraget diskuterades per telefon vid ett möte. Så småningom förmedlade säljaren en kund och räknade med att få den provision på 30 procent (80 000 kronor) som de hade kommit överens om. Trodde säljaren. Leverantören erbjöd sig att betala betydligt mindre, 20 000 kronor, för att säljaren medverkat till affären.
Säljaren vände sig då till förbundet för att få frågan prövad i tingsrätten. Engångsaffärer blir allt vanligare och därför ville förbundet pröva vilka beviskrav som ställs i dessa sammanhang.

Om det inte finns något avtal om priset så ska, enligt handelsagenturlagen, huvudmannen betala en skälig ersättning till agenten. Även i Köplagen finns bestämmelser som att köparen ska betala vad säljaren kräver, om det inte är oskäligt.

Tingsrätten tyckte inte att agenturlagen kunde tillämpas (alls) eftersom uppdraget inte var varaktigt. Säljaren kunde inte heller styrka att han hade fått uppdraget eller att de avtalat om provision. Och eftersom det är upp till säljaren att bevisa att ett avtal har träffats så blev det inga pengar, förutom de 20 000 kronor som leverantören tidigare lovat.

Självständighet

Det rör sig alltså om självständiga uppdragstagare. Utanför Handelsagenturlagen faller anställda handelsresande och säljare. Gränsdragningen görs efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter.

Man tittar exempelvis på graden av arbetsledning och kontroll.

Uppdragstagaren/agenten bestämmer själv över sin arbetstid och hur arbetet ska skötas. Arbetstagaren har mindre ”frihet” i arbetet.

En agent har ofta flera uppdragsgivare medan den anställde ofta är förhindrad att arbeta för andra.

En arbetstagare är ofta garanterad någon form av lön medan uppdragstagaren/agenten i typfallet har en resultatbaserad ersättning.

Arbetstagaren får ofta särskild ersättning för sina utlägg. Uppdragstagaren/ agenten har egna lokaler medan arbete på huvudmannens kontor nästan bara förekommer i anställningsförhållanden.

En arbetstagare åtar sig personlig arbetsskyldighet medan uppdragstagaren ofta kan sätta annan i sitt ställe.

Uppdragstagaren arbetar ofta i bolagsform, en omständighet som regelmäs­sigt utesluter ersättning från lönegaranti i konkurs.

Anställda handelsresande och andra säljare anses jämförbara med vilka löntagare som helst. Deras rättsförhållande ska därför regleras genom andra lagar (exempelvis LAS) och kollektivavtal.

För provisionsanställda har tidigare funnits lagreglerade bestämmelser om rätt till provision och provi­sionsnota, förlängd uppsägningstid, kostnadsersättning och efterprovision. Även om i förarbetena antyds att motsvarande regler finns i agenturlagen och i tillämpliga delar skulle kunna tillämpas på provisionsanställda (gäller dock inte så kallat avgångsvederlag) är läget oklart och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att provisionsanställda säljare ser till att det i anställningsavtalet tas in bestämmelser framför allt om provisionens beräkning. Särskilt som handelsresande enligt kommissionslagen till och med hade förmånligare provisionsregler än handelsagenterna fått i nya lagen.

För annans räkning

Handelsagenturlagen är inte heller tillämplig på återförsäljare som ju köper och säljer för egen räkning. Inte heller kommissionärer omfattas eftersom dessa säljer i eget namn. Inte heller franchisetagare hör hit. Även för dessa är det viktigt att i avtalsform få ett fullgott skydd. Kanske ännu viktigare eftersom de som uppdragstagare inte heller omfattas av de arbetsrättsliga lagarna.

Varaktighet

För att det ska röra sig om ett agentavtal krävs att det är mer än rent tillfäl ligt. Ett agentavtal som ingåtts exempelvis för en säsong eller en kampanj uppfyller varaktighetskravet.

Varor

Agentens verksamhet ska omfatta handel med varor. Varor är fysiska föremål eller saker.
Utanför faller alltså värdepapper och bostadsrätter. Värdepappersmäklare, försäkringsagenter, speditörer, fastighetsmäklare kan därför inte stödja sig på handelsagenturlagen.

Tillämplig lag

Huvudregeln är att agentens hemlands lag ska gälla. Har parterna avtalat att huvudmannens lag ska gälla så har agenten ändå kvar det skydd som svenska lagen ger bland annat beträffande uppsägningstid och avgångsvederlag.

Kontrakt

Om agenten (eller huvudmannen) begär det, kan motparten inte motsätta sig att villkoren bekräftas i ett skriftligt agentavtal. Detta kan begäras under hela avtalstiden. I avtalet bör i första hand tas upp de villkor som framstår som viktiga för den part som begärt kontrakt. Kontraktet ska undertecknas av båda parter. Vägrar motparten kan denna skyldighet fastställas av domstol.

Agentens skyldigheter

Agenten har en allmän skyldighet att vara verksam och han ska följa skäliga anvisningar (angående prisförändringar, förbud sälja till betalningssvaga kunder etc) från huvudmannen. Han har en lojalitetsplikt mot huvudmannen. Vid en intressekonflikt mellan huvudmannen och kunden måste han tillvarata huvud­mannens intressen.

Han får oftast inte åta sig uppdrag för andra eller driva handel för egen räkning i verksamhet som konkurrerar med huvudmannen. Ensamrätt och (delvis) fast vederlag är faktorer som tyder på förbud av detta slag.

Om krav på försäljningsresultat inte angetts i avtalet får ledning hämtas från branschsedvana och dylikt. En agent som anlitats för upparbetning har andra förväntningar på sig än den som engagerats för att hålla befintliga kundkontakter.

Informationsskyldigheten gäller både löpande och långsiktig information (offerter, rapporter, budget och marknadsförhållanden) upplysningar om exempelvis varumärkesintrång. Befarat obestånd hos kunder hör också hit.

Agenten ska vårda huvudmannens varor som han har i sin besittning och han ska om inte annat sägs hålla varorna försäkrade. Agenten ska hålla huvudmannens varor avskilda från andra varor. Pengar för sålda varor är han skyldig hålla avskilda och avge redovisning för.

Huvudmannens skyldigheter

Ett exempel på lojalitetsbrott från huvudmannen är att han själv eller via annan kränker agentens ensamrätt.

Agenten har rätt till nödvändigt säljmaterial (varuprover, mönster, broschyrer, prislistor och ritningar).

Upplysningsplikt gäller sådant som krävs för att agenten ska kunna fullgöra uppdraget (priser, leveranskapacitet, produktutveckling och positiva och negativa utvecklingstendenser).

Huvudmannen ska utan oskäligt uppehåll meddela agenten om avslagna eller icke fullgjorda order.

Agenten ska likaså underrättas om verksamhetens omfattning förutses bli väsentligt mindre än agenten skäligen kunnat vänta sig.