Gottgörelsekalkyl

(fritt efter EU- kommissionens tillämpningsföreskrifter till artikel 17 i Rådets direktiv om samordning av medlemsstaternas laggivning om självständiga handelsagenter (86/653/EG)

Steg 1

a. Att kartlägga antalet nya kunder (av agenten anskaffade) och de kunder som agenten väsentligt ökat handeln med gällande den bestående kundkretsen (kunder som fanns när agenten tillträdde). När sådana kunder identifierats uträknas de bruttoprovisioner som utbetalats för försäljningar till dessa kunder de sista 12 månaderna av agenturuppdraget.

b. En uppskattning görs sedan av den sannolika framtida varaktigheten (uttryckt i år) av huvudmannens fördelar som följer av handeln med de nya kunderna samt ökningen av handeln med de gamla kunderna med vilka handeln i betydande grad ökat (”intensifierade” kunder). Syftet är att förutse den sannolika varaktigheten av handeln med nya och ”inten-sifierade” kunder. Detta innebär en genomgång av marknads- och branschförhållande vid tiden för agenturavtalets upphörande. Den omständigheten att försäljningen minskat efter upphörandet medför inte nödvändigtvis ett lägre avgångsvederlag eftersom minskningen kan bero på lägre kvalitet eller ökad konkurrens. Sedvanligtvis används en period på två till tre år men kan vara så mycket som fem år.

c) Härefter fastställes bortfallsgraden (”rate of migration”). Det är ett känt faktum att en del kunder förloras med tiden (”move away”). Migrationsgraden beräknas som procent av den årliga provisionen på basis av konkreta förhållanden. Migrationsgraden varierar givet­vis men den tyske Bundesgerichtshof har i ett fall fastställt migrationstalet till 38%.

d) Beloppet reduceras sedan efter någon skälig kapitaliseringsgrad med hänsyn till att utbetalningen sker i förtid. Denna beräkning baseras på den genonsnittliga räntesatsen.

Steg 2

Här sker ev. justering efter rimlighetsgrundsatser varvid följande faktorer beaktas

– ifall agenten har kvar (sina andra) agenturuppdrag – omständigheter och fel som kan tillräknas agenten själv

– särskilt fördelaktiga avtalsförhållanden för agenten (dock inte automatiskt god förtjänstgott för denne)

– inbesparade kostnader för agenten om dessa utgör mer än 50% av provisionerna och bara i skälig omfattning – omsättningsminskning hos huvudmannen

– kundanskaffning utöver det vanliga genom insatser av huvudmannen (enligt prop 90/91:63 skall kostnaderna överhuvudtaget ej beaktas)

– särskilda svårigheter vid marknadsföringen, ökade kostnader p.g.a. införande av nya artiklar, genomsnittligt låg provision samt inskränkningar i rätten att under eller efter uppdragstiden åta sig andra agenturer kan verka i höjande riktning.

Steg 3

Det belopp som framkommit enligt steg 1-2 kan inte överstiga ett belopp motsvarande en årlig ersättning som beräknas med utgångspunkt i agentens genomsnittliga årliga ersättning de sista fem åren och, där avtalet varat kortare tid, efter den tid som uppdraget varat. Regeln innebär snarare en möjlighet till sista korrigering än en egentlig beräkningsmetod av avgångs­vederlag. Maximiregeln uppnås normalt inte med mindre än agenten skaffat samtliga eller merparten av kunderna.
 
Exempel på fas 1 – 3
Provision på nya kunder och/eller ”öknings” kunder de senaste 12 månaderna av uppdraget = 50.000 Ecu.
Förväntad varaktighet av fördelarna är tre år vid ett genomsnittligt migrationstal på 20%. Första året 50.000 - 10.000 = 40.000 Ecu Andra året 40.000 -8.000 = 32.000 Ecu Tredje året 32.000 -6.400 = 25.600 Ecu Total provisionsförlust 97.600 Ecu Korrigering till nuvärde exempelvis 10%. Talet motsvarar det egentliga vederlaget = 87.840 Ecu.

Talet korrigeras eventuellt med hänsyn till rimlighet (steg 2). Sista korrigering görs om beloppet överstiger en årsersättning enligt fas 3.