Konkurrensklausul

”Andersson förbinder sig att inom två år efter anställningens upphörande varken direkt eller indirekt verka inom livsmedelsbranschen. Vid överträdelse ska Andersson ersätta bolaget med ett vitesbelopp motsvarande Anderssons inkomst sista anställningsåret”.

Detta är ett exempel på en klart olämpligt utformad kontraktsbestämmelse.
En konkurrensklausul är en bestämmelse i anställnings­ eller uppdragsavtal av innebörd att den anställde eller uppdragstagaren förbinder sig att avhålla sig från konkurrerande verksamhet efter anställningens slut. Med konkurre­rande verksamhet menas både anställning hos konkurrent och att starta eget. Förbudet är oftast förenat med på förhand bestämt vite.
Konkurrensklausulerna verkade ha förlorat i betydelse men framväxten av kunskapsföretagen har medfört att klausulerna fått en renässans. En domstol kan jämka eller helt bortse från klausuler som sträcker sig längre än vad som är skäligt (se nedan).

Argument för konkurrensklausuler:

  • De anställdas kunnande är många företags egentliga värde. Ett avhopp till en konkurrent kan äventyra företaget.
  • Det gäller att skydda affärsidén. Är den under utveckling när den sprids försvinner själva grunden för företaget.
  • Det är viktigt att register över kunder och vad de köper inte hamnar hos konkurrenter.

Argument mot konkurrensklausuler:

  • Skydd av företagshemligheter regleras redan i lag.
  • Individens  frihet begränsas  när han inte kan byta jobb. Den som blir uppsagd kan få yrkesförbud.
  • Konkurrensklausuler förhindrar rörligheten på arbetsmarknaden och medför att kompetensen inte alltid finns där den bäst behövs.
Innan du skriver på

I vissa lägen kan konkurrensklausuler vara okej. Men tänk dig för.

  • Se till att avtalet bara gäller om du säger upp dig själv – inte om du blir uppsagd.
  • Tiden i karantän ska aldrig vara längre än två år.
  • Skadeståndet, om du bryter avtalet, ska vara högst sex månadslöner.
  • Under den tid du går utan jobb på grund av avtalet ska du ha minst 60 procent av din tidigare lön.
  • En tvist om klausulen ska lösas via vanliga förhandlingar. Att dra tvisten till skiljenämnd kan bli dyrt, eftersom fackets rättshjälp inte gäller då. Dessutom kan nämndens beslut inte överklagas.
Lojalitet

Att ett anställningsförhållande (underförstått) bygger på ömsesidig lojalitet är väl känt. Grund för uppsägning eller avsked finns exempelvis ofta när den anställde bedriver försäljning ”vid sidan om”.

Konkurrensklausulen är så att säga en förlängning av detta lojalitetskrav, utsträckt att gälla även efter anställningen.

I normalfallet måste det emellertid stå den anställde fritt att efter anställ­ningen börja vilken verksamhet han eller hon vill. Härtill kommer intresset av att en ur allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringslivet främjas. Företagens skyddsvärda intressen kan ofta tillgodoses genom mindre ingripande lösningar, exempelvis avtal om förlängd uppsägningstid.

Det finns dock situationer då arbetsgivaren har ett berättigat behov av skydd i form av konkurrensklausul på bekostnad av arbetstagarens handlingsfrihet. Jämför patent­ och upphovsrätter, som ofta hämmar den fria konkurrensen.

Avtalet SAF­-SIF, SALF och CF

År 1969 träffades en vägledande överenskommelse med syfte bland annat att ”sanera” vissa avarter av konkurrensklausuler. Även om denna överenskom­melse formellt sett endast omfattar medlemmar i de avtalsslutande organisa­tionerna så kan den sägas ha blivit normerande på arbetsmarknaden i stort. Domstolarna kan till exempel få anledning att använda avtalet vid prövning av om en konkurrensklausul är oskälig.
Som sådan ”måttstock” bör överenskommelsen också kunna användas på handelsagenters avtalsförhållanden. Vad som nedan sägs gäller alltså i tillämpliga delar också agenter.

Betydelse hur anställningen upphör

Konkurrensförbudet träder i kraft endast om den anställde slutar på egen begäran eller om han på grund av eget kontraktsbrott sägs upp av arbetsgi­varen.

”Know­how”

I avtalet stadgas att konkurrensklausuler bör ifrågakomma endast hos sådana arbetsgivare ”som genom utvecklingsarbete är beroende av självständig produkt­ eller metodutveckling och som genom utvecklingsarbete av angivet slag skaffar sig tillverkningshemligheter eller jämförbart företagsspecifikt kunnande, vars yppande för konkurrenter skulle kunna medföra påtaglig skada”.
Det är främst i högteknologiska branscher som den kemiskt tekniska som konkurrensklausuler är vanliga.

Naturligtvis kan inte varje anställd i ett sådant företag bindas av en konkur­rensklausul. Det är arbetstagare, som under anställningen fått del av tillverk­ningshemligheter och som genom utbildning/erfarenhet har möjlighet att nyttja denna kännedom, som kan komma ifråga.
Att även säljare kan bindas av konkurrensklausul om dessa förutsättningar är uppfyllda framgår av överenskommelsen.

Exempel

En medlem slutade sin anställning inom verkstadsindustrin (värmeteknik) och började genast med konkurrerande verksamhet genom ett företag där han själv hade ägarintresse. Han bröt därigenom mot ett åtagande i anställningsavtalet att inte, under ett år efter anställningens upphörande, bedriva konkurrerande verksamhet. Arbetsdomstolen fann det klarlagt att medlemmen sysslade med försäljning av rör och så kallade kompensatorer. Då hans tidigare arbetsgivare inte ansågs ha använt några särskilda försäljningsmetoder som skulle kunna karaktäriseras som kommersiella företagshemligheter kom domstolen till slutsatsen att medlemmens arbete inte legat inom användningsområdet för 1969 års överenskommelse. Det var därför inte skäligt att kräva medlemmen på skadestånd. Klausulen var alltså ej gällande (AD 1984 nr 20). Anställningsavtal med konkurrensklausul som enbart syftar till att hålla kvar en arbetstagare med särskild kompetens och kunskap torde därför inte kunna utgöra sannolika skäl för ett vitesförbud mot konkurrerande verksamhet.

Exempel

I ett annat fall (AD 1999 nr 71) ansåg Arbetsdomstolen inte heller att arbete med försäljning av kontorsmaterial (färgband, plastfickor och pennor och vissa ergonomiska produkter) hade ett sådant skyddsvärt intresse att säljarna kunde anses bundna av konkurrensklausulerna. Domstolen uttalade sig inte om klausulen hade varit befogad ifall säljarna hade befunnit sig högre upp i bolagets säljorganisation.

Exempel

Enligt ett beslut (B20/99) ansåg Arbetsdomstolen att en försäljare inom förpackningsindustrin på grund av en konkurrensklausul var förhindrad att ta anställning hos en konkurrent tills saken slutligen hade prövats. Beslutet hade formen av så kallat vitesförbud.
Parterna träffade senare en förlikning varför saken aldrig slutligt prövades. I AD 2001 nr 91 konstaterade domstolen att arbetsgivaren  var ett rent försäljningsbolag och alltså inte beroende av någon självständig produkt- eller metodutveckling. De företagshemligheter som bolaget angett avsåg inte något företagsspecifikt kunnande.

Enligt 1969 års överenskommelse var alltså bolaget inte en sådan arbetsgivare där konkurrensklausuler bör användas. En konkurrensklausul som syftar till att hindra en nyckelmedarbetare från att lämna sin anställning är normalt inte giltig.
Syftet med den aktuella konkurrensklausulen var att skydda bolagets exklusiva återförsäljaravtal. Det upphörde dock att gälla redan under uppsägningstiden. Skälet till uppsägningen var att arbetsgivaren inte var nöjd medbolagets försäljningsresultat. Det fanns därför inte något större intresse för bolaget att hålla fast vid konkurrensklausulen. Den innebar också att arbetstagaren under ett år var nästan helt förhindrad att verka i den bransch som han arbetat i under hela sitt yrkesverksamma liv. Till detta kommer att hans lön och övriga anställningsvillkor inte stod i relation till de restriktioner som konkurrensklausulen innebar för honom. Arbetsdomstolen ansåg därför att konkurrensklausulen inte var bindande.

Rimligt vederlag

För att bedöma om en konkurrensklausul är motiverad eller för långt gående måste en avvägning göras. I den ena vågskålen läggs då företagets skydds­ värda intresse (till exempel avancerad teknik), risken för skada eller liknande.
I den andra vågskålen placeras den anställdes berättigade intresse av att fritt få utöva förvärvsverksamhet och utnyttja sin utbildning/erfarenhet. Det vederlag arbetstagaren får för den inskränkning han underkastar sig är av stor vikt vid avvägningen.
Enligt överenskommelsen är arbetsgivaren skyldig att betala skillnaden mellan arbetstagarens tidigare lön och den lägre lön arbetstagaren på grund av konkurrensförbudet fått nöja sig med i nytt arbete.

Övriga omständigheter

Företagets konkurrenssituation, marknadsförhållanden, arbetstagarens ålder och ställning i företaget är andra faktorer som påverkar bedömningen.
En konkurrensklausul får inte vara onödigt vidsträckt eller alltför allmänt förpliktande. Den bör begränsas geografiskt eller till viss kundkrets om företaget enbart bedriver verksamhet lokalt och så vidare.

Bindningstiden

Enligt överenskommelsen får denna tid inte vara längre än den beräknade livslängden för arbetsgivarens skyddsvärde know­how eller därmed jämförbart  kunnande. I normalfallet  bör tiden inte överstiga 24 månader.

Vite

Enligt överenskommelsen bör skadestånd sättas i rimlig relation till arbets­ tagarens lön. Sex genomsnittliga månadsinkomster anges som ett tillräckligt skydd för konkurrensförbudet.

Till sist

Medlemmar som överväger att skriva på avtal som innehåller konkurrensklausul rekommenderas att sända in kontraktsförslaget till förbundet för granskning.

Medlemmar som redan är bundna av en konkurrensklausul bör meddela arbetsgivaren sina eventuella planer på att bedriva konkurrerande verksamhet. Arbetsgivaren kan då lämna besked om han avser göra konkurrensförbudet gällande och betala ersättning.