Arbetstagarbegreppet

Är du arbetstagare eller agent? Du som har ett så kallat agentavtal kanske bara ser fördelar med det idag, som egen företagare kontra att vara anställd som säljare.

Men du ska veta följande.

  • Om till exempel företaget som du arbetar åt som agent går i konkurs kan det, för den som inte anses som arbetstagare, bli svårt att få ut den inne­ stående lönen.
  • Om du inte är arbetstagare har du inte heller rätt till semester enligt Semes­terlagen. Därför måste du som agent själv planera in den semestern och likaså ta ut tillräckligt i provision så att det kompenserar semesterersätt­ ningen på 12 procent.
  • Om ”olyckan är framme” kan det få stor betydelse för den som inte anses som arbetstagare. Enligt Skadeståndslagen 3 kapitlet 1 § ska den som lämnar ut arbete till annan bära så kallat ”principalansvar” för person­ och sakskada som vållats av den till vilken han lämnat ut arbetet, förutsatt att denne är att anse som arbetstagare. Den som inte är det bör se till att teckna försäkringar för att därigenom minska de ekonomiska konsekven­serna vid en olycka.

Men även om du har ett så kallat agent­avtal eller liknande kanske du ändå räknas som arbetstagare.

Någon legal definition på vem som ska anses vara arbetstagare eller inte finns inte, utan man får istället göra en helhetsbedömning av samtliga före­ kommande omständigheter.

Arbetstagarförhållande

Faktorer som tyder på ett arbetstagarförhållande är att:

  • förhållandet är grundat på avtal
  • man förpliktat sig personligen att utföra arbetet
  • förhållandet har en varaktig karaktär
  • man är förhindrad att utföra arbete av någon betydande omfattning åt andra
  • man är underkastad bestämda direktiv eller närmare kontroll
  • maskiner och arbetsredskap tillhandahålles av medkontrahenten
  • man erhåller ersättning för sina direkta utlägg, till exempel resor
  • ersättningen för arbetet utgår åtminstone delvis i garanterad lön.
Uppdragstagare (självständig företagare)

Faktorer som tyder på att man är uppdragstagare är att:

  • man inte är skyldig att själv utföra arbetet
  • förhållandet mellan parterna är av mer tillfällig natur
  • den arbetspresterande parten har flera uppdragsgivare
  • man själv bestämmer sättet över arbetets utförande och arbetstiden
  • maskiner och redskap ägs av den arbetspresterande parten
  • man själv svarar för sina omkostnader.

Även andra faktorer kan tyda på att ett uppdragsförhållande föreligger, till exempel att en egen firma finns inregistrerad, att moms redovisas och att provisionen tas upp som intäkt av rörelse.

Exempel

Arbetstagarbegreppet har belysts flera gånger i Arbetsdomstolen.

I ett fall (AD 1981/18) fanns ett avtal skrivet mellan Hansson personligen och ett bolag. Någon personlig arbetsskyldighet för Hansson förelåg inte enligt avtalet. Däremot hade denne själv utfört arbetet. Arbetsuppgifterna anvisades Hansson i efterhand. I avtalet fanns en uppsägningstid på 6 månader inskriven. Hansson hade arbetat 3 år för bolaget.
Hansson hade en firma inregistrerad. Gentemot myndigheter uppträdde Hansson som en rörelseidkare. Han betalade B-skatt och redovisade moms. Av omständigheterna framgick att han i mycket liten omfattning arbetat för andra än bolaget. Arbetet var förlagt till bolagets lokaler, där Hansson hade ett eget rum. Bolaget höll med sekreterarhjälp och kontorsmaterial. Porto och telefon betalade bolaget. Bilersättning utgick enligt statliga normer. Hansson var garanterad en ersättning om 10 400 kronor i månaden. Ersättning utgick även under semestertid.

Efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter fann AD att Hansson var att betrakta som en arbetstagare. Andra liknande fall har bedömts annorlunda, vilket gör att det ofta är svårt att på förhand säga om en person är arbetstagare eller inte.

Tre försäkringssäljare hade bildat varsitt aktiebolag. Bolagen slöt samarbets- avtal med den tidigare arbetsgivaren, Försäkringsbolaget. Säljarna slutade sina anställningar hos Försäkringsbolaget och började sälja försäkringar genom sina egna bolag.
Säljarna yrkade att vissa kollektivavtal skulle tillämpas på de aktuella personerna. Förbundet ansåg att arbetsgivaren genom aktiebolagskonstruk-
tionen försökt kringgå arbetstagarbegreppet.

Arbetsdomstolen fann att de tre personerna helt frivilligt övergått till att verka genom aktiebolag. De hade inte någon personlig arbetsskyldighet. Trots att de haft en mycket stark bindning till Försäkringsbolaget hade de själva stått för de affärsmässiga riskerna och drivit fristående verksamhet.
Domstolen fann sammanfattningsvis att de inte var att anse som arbets­ tagare hos Försäkringsbolaget och att Försäkringsbolaget inte var skyldigt att tillämpa kollektivavtalen på deras arbete, varför deras talan avslogs. AD 1994/130.

AD brukar göra en sammanvägning av samtliga faktorer. I detta fall vägde säkert den tidsmässiga anknytningen till företaget tyngst. Resultatet av bedöm­ ningen har avgörande betydelse även för trygghet vid konkurs, Semesterlagens tillämpning med mera.