Annan straffbarhet

Många av de brott med ”saklig grund” för uppsägning kan också – förutom att utgöra ”grovt åsidosättande av sina förpliktelser” som räcker för avskedande – leda till andra straff som stadgas i Brottsbalken eller i andra lagar. Vi ska inte här ta upp alla utan bara några, som exempel.

Trolöshet mot huvudman, 10 kap (Brottsbalken)
5 § Om någon, som på grund av förtroendeställning, vare sig det är i allmän eller enskild tjänst, såsom syssloman eller eljest, fått att för annan sköta ekonomisk angelägenhet eller öva tillsyn å skötseln därav, missbrukar behörighet att företräda huvudmannen eller eljest sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, dömes, om gärningen icke är belagd med straff enligt 1–3 §§, för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller tillfogat huvudmannen betydande eller synnerligen kännbar skada.
Missbrukar någon, som fått sköta rättslig angelägenhet för annan, till förfång för huvudmannen sin förtroendeställning, dömes enligt vad i första stycket sägs, ändå att angelägenheten ej är av ekonomisk art.

Straffbestämmelsen i 10 kap 5 § Brottsbalken avser inte att täcka alla fall av brott mot en anställds lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare. Av förarbetena till lagrummet framgår att det inte kan komma i fråga att helt allmänt straffbe­lägga avtalsbrott. Skyldigheten för en anställd att uppfylla sina förpliktelser enligt anställningsavtalet beivras enligt svensk rätt endast med civilrättsliga sanktioner, uppsägning etc. Detta gäller också om den anställde intar en särskild förtroendeställning.

Endast i vissa speciella situationer är ett lojalitetsbrott av en anställd straffbart. Om det gäller en person i förtroendeställning kan han straffas enligt 10 kap 5 § Brottsbalken, men det krävs då att handlingen innebär ett missbruk av just förtroendeställningen och inte anställningsförhållandet i allmänhet. Detta kan vara fallet om den anställde för en konkurrent till arbetsgivaren avslöjar dennes företagshemligheter eller om en anställd aktivt försöker ”ta över” arbetsgivarens agenturer.

Det bör dock observeras att även en arbetstagare som inte intar en förtroendeställning kan straffas enligt bestämmelserna i lagen om skydd för företagshemligheter.

Företagshemligheter

Lagen om skydd för företagshemligheter gäller från och med den 1 juli 1990. Den innebär i korthet att den som avsiktligt och utan lov skaffar sig tillgång till företagshemligheter kan dömas för ”företagsspionage” till böter eller fängelse, i grova fall i högst sex år.

Den som ägnar sig åt ”häleri” med företagshemligheter (skaffar sig uppgifter som han vet att någon före honom har tagit fram genom företagsspioneri) kan dömas för ”olovlig befattning med företagshemlighet” till böter eller fängelse, i grova fall i högst fyra år.

”Anställda som missbrukar företagshemligheter” som de tagit del av i sitt arbete får betala skadestånd till arbetsgivaren. Det kan också drabba dem som missbrukar företagshemligheter som redan har fått spridning eller att någon har avslöjat dem på brottslig väg. Skadestånden ska sättas högre än vad som brukar vara möjligt i andra fall.

Bara ”obehöriga” angrepp på företagshemligheter ska omfattas av den nya lagen – inte hindra att du avslöjar företagshemligheter för att visa på misstänkta brott som skulle kunna leda till fängelse. Det är också fritt fram att avslöja andra allvarliga missförhållanden inom företaget, till exempel sådant som kan vara farligt för miljön eller konsumenterna.

Anställda i privata företag ska kunna, utan risk för straff eller skadestånd, kontakta massmedia för att avslöja brott eller andra missförhållanden vid företaget. Men man får inte avslöja fler företagshemligheter än vad som behövs för att brott eller missförhållanden ska bli kända.

Bedrägeri

Att skriva falska reseräkningar eller luftfakturor kan kosta mer än det smakar. Det kan inte bara bli fråga om uppsägning eller avskedande i enlighet med LAS, utan en polisutredning kan också bli aktuell.

I Brottsbalken finns ett kapitel 9, som behandlar bedrägeri och annan oredlighet. Om företaget förespeglar orealistisk förtjänst kan det vara bra att du känner till kapitlet ifråga. Även om du kanske inte går så långt som att göra sak av det, kan det komma upp vid en ”förhandling”.

1 § Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlå­ tenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledda eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för bedrägligt beteende
dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.