Nu väntar lugna dagar i Normandie

Foto: Johanna Henriksson

I sommar lämnar Jan-Eric Blomberg en framgångsrik säljkarriär och ett långt fackligt engagemang i Säljarnas och går i pension. Kanske är han mer känd som ”Blomman”, som han kallas av alla utom den närmaste familjen. Han har varit trogen förpackningsbranschen, och i stort sett samma företag, under hela sin karriär. Hans devis är: Varför ändra på ett lyckat koncept? 

”Blomman” är en känd profil för många inom Säljarnas. Hans fackliga engagemang sträcker sig tillbaka till 1990-talet då han började som suppleant i den lokala styrelsen i Skåne, där han under en period även var ordförande och i dag är ledamot.

­- Det ena gav det andra. Det var folk jag trivdes med och vi blev ett härligt kompisgäng. Det fackliga arbetet var intressant och det kändes viktigt att förbättra säljarnas villkor, säger Jan-Eric Blomberg.

Vägen till en karriär som säljare gick via arbetet som konstruktör av wellförpackningar på Munksjö i Nybro.

- Jag ramlade in i branschen 1968 direkt efter grundskolan, jag gjorde prover på nya och gamla förpackningar. Säljet lockade eftersom det var kul att träffa kunder och vara ute och röra på sig och inte behöva sitta på kontoret. Det kändes helt rätt.

I stort sett har han jobbat för samma arbetsgivare hela sin karriär. Först som innesäljare, och sedan som account manager. Varför ändra på ett lyckat koncept, som Jan-Eric själv säger.

Delar av Munksjö gick upp i Smurfit Kappa Sverige som bildades 2006, där Jan-Eric i juni avslutar sin framgångsrika karriär som säljare för att gå i pension vid 65 års ålder.

- Kunderna skulle nog beskriva mig som en säljare som är intresserad av kundens bästa och att jag är bra på att skapa och behålla relationer, säger han.

Kunderna är i dag utspridda över hela landet. Det innebär omkring hundra övernattningar per år.

- Det blir en vana. Jag bor ofta på samma hotell och känner mig hemma vart jag än kommer.

Något Jan-Eric har haft svårare att välkomna är de senaste årens jakt på statistik. Det upplever han har förändrat förutsättningarna för honom som säljare.

- Alla de här CRM-systemen och rapporteringarna som kommit mer och mer är inte min kopp av te. Att hela tiden behöva skriva in vad du gör hos kunden tillför inte mitt sälj något extra. Kanske är det bra som statistiskt underlag för företaget, men jag klarar mig utan det.

Han upplever även att arbetsklimatet hårdnat. Men menar att det gäller att skapa sig en egen värld som säljare. Och välja sina strider. Själva säljandet, menar han, är i stort sett detsamma. Kärnan i sälj kan varken ny teknik eller nya rutiner rubba.

- Det har inte blivit svårare att sälja i dag. Jag har min rutin att luta mig mot och tillhör den gamla typen säljare som säljer på goda relationer och inte veckans erbjudande.

Trots fusioner och ökad konkurrens från global handel och e-handel förblir kundkontakten själva grundbulten i försäljningen.

- Kunden vill träffa en säljare och ha ett ansikte, någon de känner och litar på, säger Jan-Eric.

I juni går ”Blomman” i pension och lämnar över till en ny säljare. Att jobba vidare efter 65 lockade inte.

- Nej, jag känner mig färdig med det här. Min fru och jag åker till Ouistreham i Normandie flera gånger om året och nu kan vi stanna längre, umgås med vänner och bekanta och leva i ett behagligt tempo. Vi får ju också tid att besöka våra sju barn och snart 17 barnbarn som är utspridda lite överallt, från Småland, Skåne, Göteborg och Birmingham till Amman i Jordanien.

Det han kommer sakna mest är arbetskamraterna och den dagliga kontakten med kunderna.

- Det blir väl tomt i början kan jag tänka mig, när telefonen inte ringer och man inte längre har tjafset på jobbet där vi har en rå men hjärtlig jargong.

Samtidigt avgår Jan-Eric Blomberg som ordförande för Säljarnas a-kassa och som ordförande för valberedningen, där han har haft i uppgift att föreslå kandidater till Säljarnas förbundsstyrelse.

-  Många säljare jobbar bara mot provision i dag och saknar trygghet. Säljarna jobbar för ett kollektivavtal och det tycker jag att alla ska ha.

Tryggheten, betonar Jan-Eric Blomberg, är viktig.

- Inte minst nu när jag går i pension och ser vad jag får kvar att leva på. ITP och PTK är sådant som förbättrar pensionen. Vem som betalar min pensionsförsäkring tänker man inte på när man är ung och ska skriva på ett nytt anställningsavtal.

”Blomman” hoppas att han lämnat ett avtryck både som säljare och i sin fackliga karriär.

- Det finns ett bra driv i förbundet nu som behövs i dessa tider. Och jag är inte orolig för a-kassan heller. De ligger i framkant och är en av de snabbaste kassorna att betala ut ersättning, under förutsättningen att uppgifterna som lämnas är korrekta förstås.

 

Text: Margaretha Eldh